Exteriör stilepok |
Traditionell |
Våningar |
Två våningar |
Plantyp |
|
Stomme |
Kalksten, Knuttimmer, Korsvirke |
Grund / Sockel |
Mot Kanngjutaregränd finns en ca. 60 cm hög putsad men ofärgad kalkstenssockel. |
Fasadmaterial |
Slätputs, Träpanel |
Övriga fasaddetaljer |
Brädfodrade knutar. Utstickande bjälklagsändar i norra fasaden. Profilerade ändar på vindskidorna. |
Fönster |
Gråmålade låga utåtgående tvåluftsfönster med spröjsade bågar i 6 (i gavlarna 8 ) rutor, alla isatta 1989. |
Fönsteromfattning |
3" ohyvlade gråmålade träfoder. |
Dörrar |
Bostadsdelen har en utåtgående dubbeldörr med liggande grå panel och små ovala fönster. (1989). Valvkällaren har en enkel bräddörr med liggande panel och nytt handtag. Till den västra källaren finns en liggande traditionell dubbel källardör med nedgång från söder. |
Dörromfattning |
3" ohyvlade gråmålade träfoder. |
Takform |
Sadeltak |
Taktäckmaterial |
Enkupigt lertegel |
Takplåttyp |
|
Takplåtstyp 2016 |
|
Takutbyggnad |
|
Skorsten |
En svart, plåtklädd skorsten |
Byggnadsbeskrivning |
Byggnaden är ett bostadshus och förråd i två våningar som ursprungligen uppfördes under 1200-talets första hälft. På den delvis kvarstående medeltida delen uppfördes under 1680-talet ett knuttimrat hus med korsvirkesgavel ut mot nuvarande Kanngjutaregränd. De medeltida delarna utgörs av en tunnvälvd källare i byggnadens östra del. I den västra delen finns en lägre källarvåning som uppfördes under 1600-talet. Byggnaden står under ett flackt sadeltak. Takets södra fall är täckt med äldre taktegel, medan det norra har nytt tegel. Den knuttimrade byggnadens fasad är klädd med panel. Sockeln och källarmurarna är slätputsade. De båda gavelröstena har en synlig korsvirkeskonstruktion med en slätputsad fyllning. Byggnaden är försedd med spröjsade tvåluftsfönster. Huvudentrén till bostadsdelen är förskjuten åt öster på gårdsfasadens södra långsida. Entrén har en pardörr klädd med liggande panel och ovala glasrutor i den övre delen. Dörren till valvkällaren är klädd med liggande panel och placerad på byggnadens södra långsida. Den västra källardelen nås via en liggande dubbeldörr placerad på samma fasad. Samtliga fönster- och dörrsnickerier är gråmålade och försedda med träomfattningar.
Korsvirkesbyggnaden hade under 1600-talets slut en förstuga med trappa upp till de övre våningarna. Väster om farstun låg salen med målade väggar och en öppen spis. På andra våningen fanns ett större loft i väster och en mindre bostadsdel i öster. Ovanför denna våning låg vinden.
När efterfrågan på bostäder var stor i mitten av 1800-talet och huset samtidigt var i behov av upprustning, byggde man om hela huset till flerfamiljshus. Fönster förstorades, mellanväggar sattes upp och timmerväggarna täcktes med panel. Två "moderna" kök med järnspis inreddes, ett vid den öppna spisen på nedervåningen och ett på andra våningen. Fönster togs upp på nordväggen och kakelugnar sattes in. Vinden inreddes med avskilda bås. Huset fungerade, med ovan beskrivna utförande, som bostad fram till 1946 då det nya bostadshuset på tomten stod färdigt. Vatten och el hade inte dragits in i huset som vid det här laget var i stort behov av upprustning. Axel Petterson, innehavare av Schenholms Krut- och Fröhandel, gjorde då om huset till magasin. En ny dörr mot gatan togs upp och en ny trappa mellan våningarn sattes in. Alla värmekällor togs bort eftersom ett frömagasin inte behövde värmas upp. Luckor togs upp mellan våningarna, så att frösäckarna kunde hissas. Taket fick nya takstolar och teglet lades på tät läkt. Utvändigt knackades putsen ner och timmerstommen kläddes in med liggande panel. Huset har fungerat som lagerutrymme ända fram till ombyggnaden till bostadshus 1989. Interiören är präglad av denna ombyggnad, men spår av äldre dekorationmålningar har påträffats i bottenvåningen.
Byggnaden, med sin långa och mycket skiftande historia, är ett bra exempel på hur hus i staden fått ändra skepnad och funktion allt eftersom konjunkturerna och bostadsefterfrågan förändrats. Byggnaden har, med sina bevarade medeltida och knuttimrade delar, ett stort kulturhistoriskt värde. Den har även ett miljöskapande värde för bebyggelsemiljön på Södra Klinten. |