Exteriör stilepok |
Traditionell |
Våningar |
Två våningar, inredd vind |
Plantyp |
Fri planlösning |
Stomme |
Kalksten |
Grund / Sockel |
Sockel: A: Svart, B: Cementputs, Yttertrappa: Kalksten |
Fasadmaterial |
A: Senapsgul slätputs, KC-puts, B: Grå puts |
Övriga fasaddetaljer |
A: Gul omvikt takgesims B: Mot N ett litet igensatt rundbågigt fönster, markerat med kalksten. Rakt ankarslut mot N. |
Fönster |
Insticksfönster. A: Utåtgående tvåluftsfönster spröjsade till sex rutor per båge på bottenvåningen respektive åtta rutor på övre våningen. Mot Ö i gavelfältet även utåtgående halvcirkelformat spröjsat tvåluftsfönster. Brunmålade fönstersnickerier. B: Utåtgående fyrlufsfönster spröjsade till sex rutor i nedre bågen och till fyra rutor i övre bågen. Även utåtgående tvåluftsfönster spröjsade till åtta rutor per båge.Brunmålade fönstersnickerier. |
Fönsteromfattning |
Saknas |
Dörrar |
A: Mot N brunmålad pardörr med spegelfyllningar och gjutjärnsgaller i övre delen och högt överstycke. B: Mot N indragen i fasaden en pardörr med spegelfyllningar och sexdelad glasruta i övre delen, nytillverkade S-gångjärn av 1600-tals modell. Dörr av fiskbensställd panel mot V. |
Dörromfattning |
Saknas |
Takform |
A: Sadeltak, Pulpettak B: Sadeltak |
Taktäckmaterial |
A: Lertegel, Plåt B: Enkupigt lertegel |
Takplåttyp |
|
Takplåtstyp 2016 |
Ser ej vid okulärbesiktning. |
Takutbyggnad |
Saknas |
Skorsten |
Två plåtklädda skorstenar |
Byggnadsbeskrivning |
Byggnaden utgörs av två hopbyggda, vid olika tillfällen uppförda byggnadskroppar. Idag är dessa sammanbyggda till ett enhetligt utseende. Det två våningar höga huset har inredd vind under tegeltäckt sadeltak. Fasaderna är i östra delen gulputsade, likt fastighetens huvudbyggnad, och i västra delen putsade, ofärgade. Idag används lokalerna till kontor för statlig förvaltning.
Husets äldsta del, B, är beläget längst i väster. Det är byggt av kalksten, i två våningar med vind och källare och härrör från medeltiden. Denna del beboddes av hospitalspredikanten och senare av sysslomannen. Dess sydöstra hörn sluter an mot den andra byggnadsdelens nordvästra hörn. Denna del, A, uppfördes sannolikt på 1600-talet men kan möjligen ha vissa medeltida delar, såsom helgeandshusets fattigstuga och brygghus. Huset har sedan vid flera tillfällen byggts om. En av de stora förändringarna skedde år 1783, då man inrättade stadens första lasarett i byggnaden. 1837 gjordes sedan nästa förändring. Då byggdes huset om och till och fick dagens utseende. Efter nybyggnaden av lasarettet 1838, byggnad 1, kom denna byggnad att inhysa mentalpatienter, fram till 1903, då dessa flyttades till byggnad 1.
Byggnaden har ett högt kulturhistoriskt värde och uppvisar en intressant bebyggelsekontinuitet. Det har välbevarade delar från medeltiden och från 1600-talet, anpassat till 1800-talets stilideal. Den har ett miljöskapande värde i sin omgivning. |