Exteriör stilepok |
Traditionell |
Våningar |
A: Två våningar, B: En våning med inredd vind |
Plantyp |
Hyreshusplan, Sal, Trapphus, Fri planlösning |
Stomme |
Kalksten, Medeltida murverk |
Grund / Sockel |
Sockel: Blågrå sockelmarkering, Yttertrappa: Kalksten med rundade hörn, Betongtrappa med kalkstenskivor |
Fasadmaterial |
Grå ädelputs |
Övriga fasaddetaljer |
Vit plåtinklädd gesims samt dito gavelgesimser, Frälsningsarméns skylt åt V, flaggstång över entrén åt Ö. På vardera långsidan skiljer partier i putsen ut sig, anvisande 2 igensatta fönster. |
Fönster |
Kopplade utåtgående tvåluftsfönster med fyra till sex rutor, från 1938, placerade i äldre karmar täckta av ett träfoder, i fasadens liv; fönster till den övre våningen med mitt- och tvärpost och fyra likstora lufter, vardera luften i 2 rutors höjd, sammanlagd fönsterhöjd 4 rutor; större lunettformat fönster med äldre båge, flankerat av två halva lunettformade fönster med bågar från 1970-tal, i det norra gavelröstet. Byggnadskroppen B har inåtgående kopplade tvåluftsfönster med tre rutor i vardera båge i markplanet, något indragna i fasaden; f ö likadana fönster, fast utåtgående och placerade i fasadens liv; vindsfönstret är ett snedställt enkelt kvadratiskt fönster med fyra rutor. Tillbyggnaden har två överhängda enluftsfönster. |
Fönsteromfattning |
Träfoder i fasadens liv på del A, saknas på del B. |
Dörrar |
Huvudentrén i byggnadens del A har en hög pardörr djupt placerad i fasaden med höga rutor i de övre speglarna, och gustavianska spegelfält täckta med masonit i de nedre. Åt nordost: två pardörrar, varav den ena har fyra lika stora spegelfält och den andra har gustavianska spegelfält täckta med masonit, båda något indragna i fasaden omgivna med rikt profilerat foder. Åt nordväst: två pardörrar med sex rutor i vardera dörrblad och gustavianska spegelfält, den ena dörrens fält är helt överspikade med masonit, åt väster. I del B finns en fernissad entrédörr i ek med två dörrblad med vardera en hög ruta och stålskodd nedre del. Entrén skyddas av ett plåttak uppburet av smala silverfärgade stålrörskolonner. |
Dörromfattning |
Saknas |
Takform |
Sadeltak, B: Pulpettak |
Taktäckmaterial |
Röd plåt |
Takplåttyp |
Dubbelfalsad bandtäckning (1970-tal) |
Takplåtstyp 2016 |
Bandtäckt, svart, troligen enkelfalsad. Enligt tidigre inventering är taket från 1970-talet. |
Takutbyggnad |
Takfönster från 1970-talet på del A, 2 takfönster från 1938-39 på del B. |
Skorsten |
A: Två plåtklädda ventilationshuvar, B: En hög skorsten av silikattegel |
Byggnadsbeskrivning |
Byggnaden är uppförd i kalksten och har sitt ursprung i medeltid. Den ligger i souterrain och har i öst 2 våningar respektive i väst 3 samt inredd vind. Fasaden är putsad och avslutas uppåt av plåttäckt sadeltak, pulpettak på en senare tillbyggnad. Huset består av två delar. 1A är den del som ligger i fastighetens nordöstra hörn och som har medeltida delar i södra änden med bland annat nu igenbyggt gatuvalv, indraget från Mellangatan. I övrigt är det medeltida murverkets utsträckning okänt. Under 1700-talet låg på huskroppens plats en lada och ett boskapshus tillhörande den fastighet som då omfattade hela nuvarande kvarteret. Den andra byggnadskroppen, 1B, i direkt anslutning söderut till 1A, är ett medeltida stenhus i full höjd. Den östra gavelspetsen är dock troligen ommurad eller av reveterat trä. Byggnaden var under medeltiden troligen ett packhus med något annorlunda utformning än idag.
Den nuvarande volymen och huvudsakliga utformningen är troligen från 1700-talet eller säkert från mitten av 1800-talet. 1748 redovisas byggnaden som källare, tillhörig den fastighet som då omfattade hela det nuvarande kvarteret. I teckningar av P A Säve från 1840-talet och 1853 skymtar gatuvalvet och byggnaden 1A som då har bostadskaraktär. I teckningarna kan man också se en interiör av det kryssvälvda rummet, utan bjälklag, men med bevarad rundvälvd port mot Mellangatan samt en väggnisch. Redan på 1840-talet låg varietésalongen Oscarssalen i huset. Ägaren J P Ytterberg på 1850-talet bedrev en nöjes- och krogrörelse dit Oscarssalen hörde. Även senare ägare före och under Frälsningsarméns tid har bedrivit krog eller restaurang i huset. Från 1853 finns en enkel ritning, troligen till en ombyggnad av huset till nuvarande volym och huvudsakliga utformning. Gatuvalvet sattes då igen. På 1880-talet flyttade Frälsningsarmén in på fastigheten, men står som egen ägare först år 1907. 1938-39 byggs huset om genomgripande med nya ytskikt, snickerier, delvis ny planlösning och nya betongbjälklag läggs in under det före detta gatuvalvet. Redan tidigare hade Oscarssalen förändrats något. Byggnaden präglas interiört och i viss mån exteriört av ombyggnaden 1938-39. För närvarande planeras en ombyggnad med delvis återupptagande av gränden, inglasad, samt återgång till ett äldre utseende beträffande ytskikten i exteriören.
Byggnaden har med tanke på sitt i hög grad välbevarade ursprung ett högt kulturhistoriskt värde. Dess funktion genom tiderna, som offentlig lokal, speglar människors situation i samhället och har därför såväl socialhistoriskt som samhällshistoriskt värde. |