Exteriör stilepok |
Traditionell |
Våningar |
Två våningar med inredd vind |
Plantyp |
Fri planlösning |
Stomme |
Kalksten |
Grund / Sockel |
Låg gråmålad cementsockel |
Fasadmaterial |
Ljusgul, slät KC-puts från 1947 |
Övriga fasaddetaljer |
Snidade taktassar, oputsat hammarband, I-format ankarslut åt N. |
Fönster |
Kopplade utåtgående tvåluftsfönster i fasadliv, med tre rutor i vardera luft; kopplat tvåluftsfönster med två rutor i vardera luft i bv åt N, med äldre fönsterluckor klädda med snedställd profilerad panel och med snidade bandgångjärn och lås i smide; ett fyrluftsfönster och en indragen trälucka i norra gaveln; två fönster av armerat glas, ett störr med ett högsmalt sida fönster i vån 1 tr åt V. |
Fönsteromfattning |
Saknas |
Dörrar |
Pardörr med refflade fält i den nedre delen, djupt placerad i muren mot N; halvfransk pardörr från 1800-talet i fasadliv med en liten ovala rutor i de övre spegelfälten, centrerad åt Ö. |
Dörromfattning |
Saknas |
Takform |
Sadeltak |
Taktäckmaterial |
Svart, glacerat lertegel (möjligen återanvänt från S:ta Marias tak) |
Takplåttyp |
|
Takplåtstyp 2016 |
|
Takutbyggnad |
Panelklädd takkupa med utskjutande tegeltäckt sadeltak och mindre balkong med smidesräcke åt Ö; tre takfönster åt väster och ett åt Ö varav ett på vardera takfall av gjutjärn. |
Skorsten |
Tre putsade skorstenar varav en av silikattegel, en av kalksten med profilerat krön och en av tegel |
Byggnadsbeskrivning |
Byggnaden utgör tillsammans med det medeltida huset fastighetens bostadshus. Byggnaden är sannolikt samma stenbyggnad som finns noterad i 1785 års husklassifikation och skulle kunna vara uppförd från 1700-talets mtt fram till 1785. Byggnaden har en stomme av kalksten och omfattar två våningar med källare och inredd vind under ett tegelklätt sadeltak. Varje våningsplan står i förbindelse med det motbyggda medeltida stenhuset i söder.
Byggnaden stod förhållandevis oförändrad fram till 1947, då en större renovering utförs av den dåvarande ägaren, arkitekt Olle Kart. I bottenvåningen avdelades ett kontor vars ingång förlades till den äldre huvudingången mot Klosterbrunnsgatan. En ny huvudingång med spegeldörrar från 1800-talet ersatte ett fönster mitt på den östra sidan. Byggnadens planlösning ändrades och det invändiga trapphuset flyttades. Åt väster på fösta våningen sattes ett modernt fönster med armerat glas in. Vidare inreddes vindsvåningen, varpå en takkupa togs upp åt öster. Det östra takfallet belades med äldre glaserat tegel och genombröts av en hög silikatskorsten. Detta glaserade tegel är unikt för Visby idag. Trots de många förändringarna som 1947 års renovering innebar har byggnaden exteriört kvar sin 1700-tals karaktär med släta gavlar och fasader utan dekor, oinklädda takfot och fönster placerade i fasadliv.
Tillsammans med den brevidliggande medeltida byggnaden utgör enheten ett mycket miljöskapande och kulturhistoriskt pedagogiskt inslag i kvarteret. Byggnaden besitter därmed ett stort kultur- och byggnadshistoriskt värde. |