Fastighet: Södertull 9
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret Södertull är ett långsmalt till formen och beläget i den sydligaste delen av Visby innerstad, intill stadsmuren. Det gränsar, förutom till stadsmuren i söder, till Visborgsgatan i väster samt Södertorg i norr och öster. Fram till omkring sekelskiftet 1900 hette Visborgsgatan Magasinsgatan. De mellersta och östra delarna av kvarteret var vid 1600-talets slut indelade i ett antal tomter av varierad storlek. Flertalet tomter var bebyggda med små stugor och hade tillhörande kålgårdar. Det gynnsamma läget intill Söderport och handelsstråket Adelsgatan, har gjort att det sedan 1700-talets slut bedrivits gästgiveri- och krogverksamhet i byggnader på de båda östligaste fastigheterna nuvarande Södertull 11 och 13. Den mellersta delen av kvarteret har främst varit bebodd av ämbetsmän och handelsmän samt folk inom hamn- och sjönäring. Den västra delen av kvarteret började bebyggas omkring 1700-talets mitt med småskalig trähusbebyggelse som sedan kom att bebos av arbetare, sjömän och hantverkare. 1826 blev Södertorg, som då benämndes Artilleriplan, allmänt salutorg och på 1830-talet idkades där handel med ved, hö och halm i stor omfattning. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde Södertull Klinterotens första kvarter med tomtnummer 52-63.
Idag består kvarteret av 22 fastigheter. Den västra halvan domineras av bostäder, den mellersta av kontorsbyggnader och i den östra delen har restaurangverksamheten fortsatt kontinuitet. Bevarade rester av 1700- och 1800-talets skiftesverksbebyggelse återfinns idag främst i kvarterets västligaste del samt på de båda östra fastigheterna. Flertalet av byggnaderna är dock mer eller mindre förändrade genom om- och tillbyggnader, främst genomförda under 1900-talet. På de västligast belägna tomterna finns även småskalig uthusbebyggelse från tiden kring sekelskiftet 1900. På tomten för de nuvarande fastigheterna Södertull 15-26, tidigare Södertull 5, som upptar större delen av kvarterets västra halva, fanns under 1726-1887 kronans artillerigård, vilken även omfattande ett flertal byggnader. Artillerigårdens äldre bebyggelse revs och ersattes 1975 av tre radhus, uppdelade i tolv fastigheter, kring en gemensam, parkliknande gård och med samägda komplementsbyggnader. Uppförandet av den nya bebyggelsen föregicks av arkeologiska undersökningar, som bland annat påvisade äldre kulturlager och fyndmaterial i form av artefakter och benrester.
I den mellersta delen av kvarteret domineras gatubilden idag av större bostads- och kontorsbyggnader från 1960-talet. Kvarterets bäst bevarade parstuga med skiftesverksstomme finns även i kvarterets mellersta del, på fastigheten Södertull 6, och den särskiljer sig därmed från den intilliggande, större 1900-tals bebyggelsen. På den gamla handelsgården, nuvarande Södertull 10, finns några större magasinsbyggnader kvar som minner om 1800-talets handelsverksamhet kring Södertorg. 1900-talets utveckling av restaurangverksamheten i kvarterets östra del, har lett till en förtätning av bebyggelsen och en del uthusbyggnader har efterhand fått ändrade funktioner.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten Södertull 9 är långsmal till formen och belägen i den mellersta delen av kvarteret, gränsande till Södertorg i norr och ringmuren i söder. Vid 1600-talets slut utgjorde marken, som motsvarar den nuvarande fastigheten, delar av två tomter, nummer 369 och 370. Båda tomter var bebyggda med varsitt trähus med tillhörande kålgårdar. Fastighetens tomtgräns har legat fast sedan 1700-talet. Vid tiden för 1785 års husklassifikation benämndes tomten Klinteroten I:60 och var bebyggd med ett trähus med tegeltak samt ett brygghus och ett stall, båda med brädtak. På kartan från 1883 finns fem byggnader markerade. Året innan hade ett nytt, större bostadshus uppförts, med långsidan ut mot Södertorg. De fyra övriga byggnaderna utgjordes av fyra uthus, placerade i tomtens mellersta och södra delar. Så sent som 1936 fanns två av de äldre uthusen kvar, ett mitt på fastigheten och ett i den södra delen, utmed den östra tomtgränsen. Under 1700-och 1800-talet ägdes fastigheten främst av välbeställt folk, såsom ämbetsmän, präster och handelsmän. Under 1900-talets första del var det mest arbetare som innehade fastigheten, men sedan 1950-talet har den ägts av föreningar och företag.
1959 revs alla byggnader och ersattes av de två nuvarande. Ett större hus, med bostäder och kontorslokaler, ersatte den tidigare huvudbyggnaden. Mot öster är huset sammanbyggt med huvudbyggnaden på grannfastigheten, Södertull 10. I den östra delen av tomten uppfördes en garagebyggnad. Fastigheten avgränsas, förutom av bebyggelsen och ringmuren, av höga murar i öster och väster. Innergården nås från Södertorg via en dubbelport av brunbetsade bräder, med välvd överkant. Den norra och mellersta delen av gården är belagd med asfalt. Den södra delen är mer parkliknande, med gräsmatta som genomkorsas av gångar med kalkstensflis och har planteringar i form av diverse frukt- och prydnadsträd, buskväxter och blommor i rabatter.
Fastigheten har ett visst kulturhistoriskt värde i den sedan 1700-talet bevarade tomtgränsen. Byggnaderna, båda från 1960, avviker från övrig bebyggelse i kvarteret, men huvudbyggnaden har en för perioden tidstypisk, lokalt anpassad arkitektur, vilket bidrar till ett arkitekturhistoriskt värde samt ett miljöskapande värde för bebyggelsen kring Södertorg.