Fastighet: Tjärkoket 11
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret Tjärkoket är beläget i den sydöstra delen av innerstaden. Det är långsmalt och sträcker sig utmed ringmurens insida från Österport i norr till Kajsartornet i söder. I nordväst gränsar kvarteret till Södra Murgatan. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens tredje kvarter med tomterna 100-116.
I kvarteret finns den byggnad som idag kallas för tjärkokeriet och som förmodligen byggdes under tidig medeltid, före det att ringmuren uppfördes. Inga andra medeltida lämningar är kända inom kvarteret. Däremot användes troligen den nordligaste delen för repslageri redan under 1400-talet och fram till 1900-talets början. På 1646 års karta är kvarteret delvis markerat och hade förmodligen vid den här tiden börjat bebyggas. Vid slutet av 1600-talet fanns ett antal stugor uppförda längs med ringmuren. Vid mitten av 1700-talet reglerades kvarteret och fastigheternas gränser omdanades. Sedan dess har både kvarterets form och gränsdragningen mellan tomterna i stort sett bevarats. Kvarteret beboddes främst av arbetare, hantverkare och sjömän.
Idag är kvarteret indelat i fjorton fastigheter, varav de två nordligaste utgör en del av gaturummet och saknar bebyggelse. En av tomterna utgörs av det så kallade tjärkokeriet, som då och då öppnas upp för allmänheten. De övriga fastigheterna har till övervägande del bevarat 1700-talets trähusbebyggelse, vilken genomgått löpande moderniseringar och tillbyggnader under 1800- och 1900-talet. Under 1800-talet kompletterades bebyggelsen med ett eller flera uthus. På tre fastigheter härrör huvudbyggnader från 1800-talets andra hälft och på en finns ett bostadshus som uppförts så sent som under 1900-talets slut. De uthusbyggnader som fanns under 1800-talet har på så gott som samtliga fastigheter rivits och ersatts med ny gårdsbebyggelse under 1900-talet. De flesta tomterna är rena bostadsfastigheter, vilka bebos året runt.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten Tjärkoket 11 är belägen i den södra delen av kvarteret, angränsande till Södra Murgatan i nordväst och till ringmuren i sydost. Enligt 1697 års karta utgjorde marken för den nuvarande fastigheten, den norra delen av tomtnummer 387, på vilken det fanns en stuga med tillhörande kålgård. Då kvarteret reglerades vid mitten av 1700-talets fick fastigheten sin nuvarande omfattning och kom att benämnas Klinteroten III:103. Vid 1785 års husklassifikation var denna tomt bebyggd med ett trähus med brädtak, placerat i fastighetens södra del med långsidan längs Södra Murgatan. Snart därefter tillkom uthus längs den nordöstra tomtgränsen och intill ringmuren. Under 1970-talet påbörjades en restaurering av bostadshuset från 1700-talet. Detta var en skiftesverksbyggnad, vars södra gavel var knuttimrad. Byggnaden visade sig vara i så pass dåligt skick att den revs och ersattes med en helt ny byggnad under 1980-talet. Byggnaden är placerad i tomtens norra hörn med långsidan vänd mot Södra Murgatan och har en långtgående exteriör anpassning efter det äldre huset. Även gårdens uthusbebyggelse har ersatts under 1900-talet. Idag finns ett mindre uthus, vilket uppfördes samtidigt som bostadshuset, i fastighetens södra hörn intill ringmuren. Fastighetens gårdsrum avskärmas mot gatan av ett plank med en bred dubbelport med liggande grönmålad panel och med stickbågformad överkant.
Fastighetens moderna bebyggelse från 1980-talet följer det äldre bostadshusets och uthusens formspråk och placering. Tillsammans med den bevarade tomtsträckningen från tiden då kvarteret reglerades under 1700-talet har fastigheten ett visst kulturhistoriskt värde och ett miljöskapande värde längs gatusträckningen.