Fastighet: Tjärkoket 4
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret Tjärkoket är beläget i den sydöstra delen av innerstaden. Det är långsmalt och sträcker sig utmed ringmurens insida från Österport i norr till Kajsartornet i söder. I nordväst gränsar kvarteret till Södra Murgatan. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens tredje kvarter med tomterna 100-116.
I kvarteret finns den byggnad som idag kallas för tjärkokeriet och som förmodligen byggdes under tidig medeltid, före det att ringmuren uppfördes. Inga andra medeltida lämningar är kända inom kvarteret. Däremot användes troligen den nordligaste delen för repslageri redan under 1400-talet och fram till 1900-talets början. På 1646 års karta är kvarteret delvis markerat och hade förmodligen vid den här tiden börjat bebyggas. Vid slutet av 1600-talet fanns ett antal stugor uppförda längs med ringmuren. Vid mitten av 1700-talet reglerades kvarteret och fastigheternas gränser omdanades. Sedan dess har både kvarterets form och gränsdragningen mellan tomterna i stort sett bevarats. Kvarteret beboddes främst av arbetare, hantverkare och sjömän.
Idag är kvarteret indelat i fjorton fastigheter, varav de två nordligaste utgör en del av gaturummet och saknar bebyggelse. En av tomterna utgörs av det så kallade tjärkokeriet, som då och då öppnas upp för allmänheten. De övriga fastigheterna har till övervägande del bevarat 1700-talets trähusbebyggelse, vilken genomgått löpande moderniseringar och tillbyggnader under 1800- och 1900-talet. Under 1800-talet kompletterades bebyggelsen med ett eller flera uthus. På tre fastigheter härrör huvudbyggnader från 1800-talets andra hälft och på en finns ett bostadshus som uppförts så sent som under 1900-talets slut. De uthusbyggnader som fanns under 1800-talet har på så gott som samtliga fastigheter rivits och ersatts med ny gårdsbebyggelse under 1900-talet. De flesta tomterna är rena bostadsfastigheter, vilka bebos året runt.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten Tjärkoket 4 är belägen i kvarterets norra del, gränsande till Södra Murgatan i nordväst och till ringmuren i sydost. Enligt 1697 års karta utgjorde fastigheten tillsammans med nuvarande Tjärkoket 3 en separat tomt. Denna hade tomtnummer 393 och var bebyggd med en stuga, som sannolikt låg på marken för dagens Tjärkoket 3. Tomten inkluderade även byggnaden tjärkokeriet, vars rester är placerad på Tjärkoket 4 och utgör en del av ringmuren. Under 1700-talet avstyckades den äldre tomten i två delar och Tjärkoket 4 fick sin nuvarande omfattning med benämningen Klinteroten III:112. På denna fastighet fanns vid den här tiden enbart tjärkokeriet. Möjligen användes detta i samverkan med repslageriet norrut längs muren, då repslagarens dotter stod som ägare till fastigheten. 1836 angavs att en tjärpanna av koppar var inmurad i tornet. Enligt 1883 års karta hade en mindre byggnad tillkommit i det västra hörnet mot gatan. Denna revs någon gång under 1900-talets början.
De kvarvarande byggnadsresterna på fastigheten utgör den nedre delen av det tidigare tjärkokeriet, placerat med gavlarna parallellt med ringmuren. Byggnaden är uppförd i kalksten under tidig medeltid, före ringmurens uppförande, och användes förmodligen ursprungligen som bostad och packhus. Byggnaden är införlivad med ringmuren och skjuter långt utanför murens östra sida. Troligen hade tjärkokeriet tidigare två våningar utöver källarplanet, men numera utgörs den av en tunnvälvd våning, vilken står under ett flackt sadeltak täckt med kalkstensflis. Fasaden är oputsad. Ingång har funnits till källaren på den nordvästra gaveln och till första våningen såväl i nordväst som i sydväst. Dörren på sydvästra sidan och dörren till källaren har haft tegelskodd omfattning. Centrerad på den nordvästra fasaden kvarstår en enkel bräddörr in till byggnaden. De övriga ingångarna är igensatta, men synliga i fasaden. I den nordvästra fasaden finns två mindre, numera igensatta gluggar, en norr om dörren och en i gavelspetsen. På ytan framför tjärkokeriet finns en gräsmatta med planteringar.