Fastighet: Trankoket 6
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret Trankoket utgör ett rektangulärt område och avgränsas av Silverhättan vid ringmuren i norr, S:t Nikolaigatan i öst, Tranhusgatan i väst samt Wismargränd i söder. Den västra sidans tomter ligger aningen lägre i relation till de östra. Detta beror på en naturlig nivåskillnad som går i nord/sydlig riktning genom kvarteret. Trankoket tillhörde tidigare Norderrotens tredje kvarter, tomterna nr 32-34 och 63-69.
Kvarteret utgörs idag av sammanlagt elva bebyggda fastigheter. Kvarterets västra sida är till karaktären relativt öppen, medan den östra tvärtemot är väldigt sluten med höga murar och plank. Alla bostadshus är putsade och ligger uteslutande invid gatan medan trädgårdarna finns bakom husen, in mot kvarterets mitt. Kvarteret har idag en relativt skiftande bebyggelse. Det finns små hus med skiftesverkshusets 1700- och 1800-talskaraktär, samtidigt som sekelskiftets större byggnader finns representerade, tillsammans med exempelvis 1930-talets så kallade byggmästarhus. Denna friska blandning kan bero på att kvarteret ligger mitt mellan tre olika typområden; Tranhusgatans västra sida med de stora sekelskiftesvillorna, kvarteret Biskopens huvudsakliga skiftesverksmiljö, samt det östra området, vilket exploaterades först på 1930-talet med så kallade byggmästarvillor och mindre flerfamiljshus. Det finns exempel på att 1800-talsbebyggelse i östra delen av kvarteret revs på 1930-talet för att ge plats åt nya byggnader. Detta var i det skede då kvarteret intill, Flora, planlades och bebyggdes. Då sanerades flera tomter i närheten på äldre bebyggelse, till förmån för bostäder med moderna ideal.
Under medeltiden hörde kvarteret till de områden som sågs som stadens expansions- och buffertzoner, med kyrkan som största markägare. Vissa arkeologiska fynd har gjorts i kvarteret. I dess nordöstra del har murverk efter ett eller två sammanbyggda medeltida hus påträffats. Troligtvis bebyggdes kvarteret under 1700-talets första hälft då stadens befolkning ökade stort. I husklassifikationen från år 1785 noteras alla tomterna i kvarteret utom en vara bebyggda med trähus. Kvarters- och tomtstrukturerna i större delen av området hade då etablerats liksom gatunätets huvuddrag.
På 1860-talet och framåt etablerade sig det framväxande borgerskapet i området. Den första generationens trähusbebyggelse bebodd av hantverkare, arbetare och sjömän kom under decennierna kring sekelskiftet 1900 att integreras av den resursstarka borgarklassen i sina villor med verandor i schweizerstil. På stadskartan från år 1856-60 syns kvarteret vara indelat i tretton tomter, men i kvarterets östra del har de tomter samma beteckning, vilka angränsar till varandra i öst/västlig riktning. De olika tomtområdenas dåvarande sträckning stämmer dock väl överens med dagens. 1950 styckades Trankoket 13 av i öst och tomtbiten lades till de angränsande tomterna i öst. Fastigheten styckades samtidigt av i söder, vilket hade till följd att Trankoket 12 bildades. 1972 kom även denna fastighet att delas i två olika, Trankoket 17 och 18.
Fastighetsbeskrivning:
Trankoket 6 utgörs av en långsmal tomt belägen i kvarterets sydöstra del, vid S:t Nikolaigatan. Tomtens nuvarande avgränsning går åtminstone tillbaka till omkring 1883. Stadskartan från 1856-60 visar hur marken för nuvarande Trankoket 5 och 6 även då utgjordes av två fastigheter, Norderroten III:64 och 64½. Skillnaden är att marken då var delad i en västlig och en östlig del och inte som idag, i en nordlig och en sydlig. I husklassifikationen från år 1785 benämns båda tomterna som III:64, och på den ena noteras bebyggelse i form av ett trähus med brädtak. Troligtvis är det huset som fortfarande står kvar på nuvarande Trankoket 6.
Tomtstrukturen ser likadan ut idag som den gjorde 1883. Boningshuset med långsidan invid gatan är tillbyggt, och har en något indragen form i sydväst. En uthuslänga löper från boningshuset och en bit västerut längs norra fastighetsgränsen. Uthuslängan blev nyuppbyggd 1954. Förutom byggnaders avgränsning av fastigheten, avgränsas Trankoket 6 av ett plank i söder och ut mot S:t Nikolaigränd, där det även finns en gångport. Längs tomtens västra gräns löper en mur i silikattegel och mot grannfastigheten i norr finns en tegelavtäckt mur av till halva höjden kalksten och resten silikattegel. Gården är gräsbevuxen, med gångar och uteplats av konststensplattor. Växtligheten kan exemplifieras av stora ormbunkar, fruktträd, bärbuskar, pion och rosor.
Fastigheten är en god representant för stadsdelens äldre tomtstruktur och bebyggelse och tingar ett betydande kulturhistoriskt samt ett stort miljöskapande värde för område och kvarter.