Fastighet: Trankoket 9
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret Trankoket utgör ett rektangulärt område och avgränsas av Silverhättan vid ringmuren i norr, S:t Nikolaigatan i öst, Tranhusgatan i väst samt Wismargränd i söder. Den västra sidans tomter ligger aningen lägre i relation till de östra. Detta beror på en naturlig nivåskillnad som går i nord/sydlig riktning genom kvarteret. Trankoket tillhörde tidigare Norderrotens tredje kvarter, tomterna nr 32-34 och 63-69.
Kvarteret utgörs idag av sammanlagt elva bebyggda fastigheter. Kvarterets västra sida är till karaktären relativt öppen, medan den östra tvärtemot är väldigt sluten med höga murar och plank. Alla bostadshus är putsade och ligger uteslutande invid gatan medan trädgårdarna finns bakom husen, in mot kvarterets mitt. Kvarteret har idag en relativt skiftande bebyggelse. Det finns små hus med skiftesverkshusets 1700- och 1800-talskaraktär, samtidigt som sekelskiftets större byggnader finns representerade, tillsammans med exempelvis 1930-talets så kallade byggmästarhus. Denna friska blandning kan bero på att kvarteret ligger mitt mellan tre olika typområden; Tranhusgatans västra sida med de stora sekelskiftesvillorna, kvarteret Biskopens huvudsakliga skiftesverksmiljö, samt det östra området, vilket exploaterades först på 1930-talet med så kallade byggmästarvillor och mindre flerfamiljshus. Det finns exempel på att 1800-talsbebyggelse i östra delen av kvarteret revs på 1930-talet för att ge plats åt nya byggnader. Detta var i det skede då kvarteret intill, Flora, planlades och bebyggdes. Då sanerades flera tomter i närheten på äldre bebyggelse, till förmån för bostäder med moderna ideal.
Under medeltiden hörde kvarteret till de områden som sågs som stadens expansions- och buffertzoner, med kyrkan som största markägare. Vissa arkeologiska fynd har gjorts i kvarteret. I dess nordöstra del har murverk efter ett eller två sammanbyggda medeltida hus påträffats. Troligtvis bebyggdes kvarteret under 1700-talets första hälft då stadens befolkning ökade stort. I husklassifikationen från år 1785 noteras alla tomterna i kvarteret utom en vara bebyggda med trähus. Kvarters- och tomtstrukturerna i större delen av området hade då etablerats liksom gatunätets huvuddrag.
På 1860-talet och framåt etablerade sig det framväxande borgerskapet i området. Den första generationens trähusbebyggelse bebodd av hantverkare, arbetare och sjömän kom under decennierna kring sekelskiftet 1900 att integreras av den resursstarka borgarklassen i sina villor med verandor i schweizerstil. På stadskartan från år 1856-60 syns kvarteret vara indelat i tretton tomter, men i kvarterets östra del har de tomter samma beteckning, vilka angränsar till varandra i öst/västlig riktning. De olika tomtområdenas dåvarande sträckning stämmer dock väl överens med dagens. 1950 styckades Trankoket 13 av i öst och tomtbiten lades till de angränsande tomterna i öst. Fastigheten styckades samtidigt av i söder, vilket hade till följd att Trankoket 12 bildades. 1972 kom även denna fastighet att delas i två olika, Trankoket 17 och 18.
Fastighetsbeskrivning:
Trankoket 9 utgör en i det närmaste kvadratisk tomt i kvarterets sydvästra del, vid Tranhusgatan. Tomtens nuvarande avgränsning går tillbaka till åtminstone 1856-60, men är möjligen den ursprungliga från 1700-talet. Fastigheten betecknades tidigare Norderroten III:33 och i husklassifikationen från år 1785 noteras bebyggelse i form av ett trähus med brädtak. Dagens byggnad invid Tranhusgatan har en modernistisk prägel, om än med 1800-talets form bibehållen. Eventuellt finns rester av den gamla skiftesverkskonstruktionen från 1700-talet kvar.
Fastigheten avgränsas ut mot gatan av en mur i naturstensblock med smidesgrind. I öst löper en putsad mur och i norr och söder står grönmålade träplank. Trädgården har tre etage, lägst norr om huset vid gatan med en mindre gräsyta och två cementerade stråk för bilparkering. Mellanetaget är kalkstensbelagt och små trappor i en låg mur leder till översta planet med gräs. Växtligheten är omfattande längs tomtgränsen och terrasseringarnas kanter. Trädgården belönades med DBW:s trädgårdspris 1975.
Fastigheten har en öppen karaktär, typisk för denna sida av kvarteret och tillför estetiska upplevelsevärden i såväl gatu- som trädgårdsmiljön. Det miljö- och rumsskapande värdet är således betydande för kvarter och område. Fastighetens bevarade äldre sträckning samt byggnadens eventuella kvarvarande delar av stommen i skiftesverk, är av kulturhistoriskt intresse.