Fastighet: Trossen 2
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret Trossen ligger i den norra delen av Visbys stadskärna, nordväst om S:t Drottens ruin. Det gränsar till S:t Hansgatan i öster, Travegränd i söder, Mellangatan i väster och Valvgränd i norr. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Norderrotens första kvarter tomtnummer 46 och 47 samt S.t Hansrotens första kvarter tomtnummer 19-21.
Under medeltiden och fram till 1700-talets första hälft delades det nuvarande kvarteret Trossen på mitten av en gränd i öst-västlig riktning. Förmodligen var dessa två kvarter tätt bebyggda med stenhus. Fem medeltida stenbyggnader finns bevarade i olika omfattning i den nu befintliga bebyggelsen. Medeltida murverk torde även kvarstå under mark i avsevärd omfattning. Den medeltida bebyggelsen förföll under 1600-talet, men kvarteret bebyggdes återigen vid slutet av århundradet. Gränden mellan den södra och norra delen kvarlåg fram till mitten av 1800-talet, då marken för gränden tillföll de två norra tomterna. Kort därefter fann kvarterets nuvarande fyra fastigheter sin befintliga form.
Kvarterets befolkning har under 1700- och 1800-talen främst bestått av hantverkare, för att under 1900-talet övergå till ämbetsmän och arbetare. På Trossen 2 fanns ett konditori från 1880-talet och ända fram till 1975 och på Trossen 3 låg en tid under 1900-talets första hälft en skoaffär. Numera bedrivs restaurangverksamhet i huvudbyggnaden på Trossen 2, medan de övriga tomterna är bostadsfastigheter. Fastigheterna i kvarteret är väl sammansatta med en bebyggelse, vars exteriör präglas av 1800-talets arkitektur och vars gårdsrum är väl slutna ut mot gaturummet. Kvarterets två stora och pompösa byggnader är förlagda ut mot S:t Hansgatan, med framträdande läge invid den öppna platsen intill S:t Drottens ruin.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten Trossen 2 ligger i det nordöstra hörnet av kvarteret och gränsar därmed till S:t Hansgatan i öster och valvgränd i norr. I fastighetens huvudbyggnad ingår två medeltida byggnader, som har bevarat medeltida murverk i tre plan. De båda byggnaderna har ingått i den norra respektive den södra längan i ett medeltida kvarter.
Efter att den medeltida bebyggelsen förfallit och fastigheten legat oanvänd under ett antal år, började den åter brukas i slutet av 1600-talet. Enligt 1697 års karta har det som idag utgör Trossen 2 delar av tre tomter inom sitt område. Bebyggelsen på Trossen 2 motsvarades av ett hus i sten och trä samt ett trähus med gatuvalv. Trähuset syftar förmodligen på ett bulhus som vid denna tid stod på nuvarande kvarteret Briggen, men som genom valvet över Valvgränd anslöt till ett av de förfallna stenhusen på Trossen 2. Under 1700-talet upprustades de medeltida stenhusen och inreddes för bostadsändamål. I slutet av 1700-talet och början av 1800-talet ändrades fastighetsgränserna något. Nuvarande Trossen 2 var 1785 uppdelad på två fastigheter och enligt husklassifikationen var båda bebyggda med ett stenhus vardera. På en av fastigheterna fanns även ett stall av sten. De två fastigheterna fördes samman till en någon gång vid 1800-talets mitt, Trossen 2 fick då den nuvarande tomtbegränsningen.
Vid mitten av 1800-talet byggdes de två tidigare separata medeltidshusen samman under ett gemensamt tak för att få det utseende huvudbyggnaden har idag, där ett valv sträcker sig över Valvgränd i norr. Huvudbyggnaden ligger i den östra delen av fastigheten med långsidan ut mot S:t Hansgatan. Längs fastighetens västra gräns ligger en uthusbyggnad som uppfördes 1936. I slutet av 1800-talet etablerades ett konditori i huvudbyggnadens nedre plan. Verksamheten pågick fram till 1975 varefter lokalerna nyttjats som restaurang. Trädgården brukas som uteservering sommartid och här finns en murad bardisk med pulpettak. Gårdsrummet är delvis belagt med kalkstensflis och cement och bland växterna kan nämnas vinbär, rabarber och kryddväxter. Mot norr är gården sluten via en putsad mur med en dubbel gårdsport i trä.
Fastigheten har medeltida lämningar bevarade i stor utsträckning, vilket tillsammans med huvudbyggnadens 1800-talskaraktär utgör ett betydande kulturhistoriskt värde. Gårdsmiljön tillsammans med bebyggelsen har ett miljöskapande värde.