Fastighet: Tunnan 3
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvaretet utgör ett triangulärt format område beläget i den östra delen av innerstaden. Kvarteret gränsar till Blockgränd i nordost, Södra Murgatan i sydost och Tunnbindaregatan i väster. Tunnbindaregatan är en av stadens äldre infartsvägar. Av kvarterets form att döma fanns vägnätet utstakat innan kvartersbildningen och bebyggelsens uppfördande. Enligt 1646 års karta var området där kvarteret ingår delvis planlagt och det hade redan då samma utsträckning som idag. Den södra delen av kvarteret, numera fastigheten Tunnan 2, utgjordes dock av åkermark. Stora delar av Söderklint utnyttjades som åker en bit in på 1700-talet. Enligt 1697 års karta var kvarteret uppdelat på tre tomter. Tomterna var alla bebyggda med mindre trähus, ett stall, en lada, och hade tillhörande gårdsrum med kålgård. Området beboddes av hantverkare, sjömän och arbetare. Under 1700-talets andra hälft och 1800-talets början var kvarteret uppdelat i fem fastigheter, vilka benämndes Klinteroten III: 62-66. Vid mitten och slutet av 1800-talet genomgick kvarteret förändringar i samband med den affärsverksamhet som etablerades längs handelsstråken. Den tidigare hantverkarebefolkningen ersattes av borgare och handelsmän. Den äldre småskaliga bebyggelsen revs och byttes ut mot byggnader med större volym.
Den nuvarande tomtindelningen, med två fastigheter, har varit densamma sedan 1800-talets andra hälft. Tomternas utformning och bebyggelse har en välbevarad struktur från denna tid. De båda fastigheterna har bevarade bostadshus från denna tid. En skiftesverksbyggnad från 1700-talets mitt kvarstår på fastigheten Tunnan 2. 1947 uppfördes ett garage med soprum på fastigheten Tunnan 3. Kvarteret ger totalt sätt ett väl sammanhållet intryck genom bebyggelsens placering mot gaturummet samt avskärmningen via höga plank och murar.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten Tunnan 3 är placerad i den norra delen av kvarteret och gränsar till Blockgränd i nordost, Södra Murgatan i sydost och Tunnbindaregatan i väster. Enligt 1646 års karta var marken för den nuvarande fastigheten bebyggd, medan kvarterets södra del nuvarande Tunnan 2 utgjordes av åkermark. Under 1600-talets slut ägdes större delen av kvarteret av Moten Michaelis, med undantag av två mindre tomter i kvarterets nordvästra hörn. Michaelis tomt var bebyggd med ett trähus med gårdsrum, ett stall, och en lada. Till tomten hörde även en kålgård. Tomten i det nordvästra hörnet, nummer 84, utgjordes av en kålgård, tillhörande en fastighet i nuvarande kvarteret Gjutaren. Öster om denna tomt fanns ytterligare en mindre tomt, nummer 83, bebyggd med ett hus. Enligt 1785 års husklassifikation utgjordes marken för den nuvarande fastigheten Tunnan 3 av fyra tomter, Klinteroten III: 62, 64, 65 och 66. Samtliga tomter var bebyggda med ett trähus med brädtak, förutom på tomt nummer 64, där trähuset var rivet. På samma tomt fanns dock ett fähus med brädtak och på tomt nummer 66 fanns ett stall med brädtak. Fastigheten fick sin nuvarande tomtgräns under 1800-talets andra hälft. På en teckning gjord av P.A Säve 1849 finns ett skiftesverkshus placerat i fastighetens nordvästra hörn, med långsidan ut mot Tunnbindaregatan. Denna byggnad revs omkring 1860 och ersattes med den nuvarande byggnaden. Enligt 1883 års karta fanns de båda nuvarande bostadshusen, från omkring 1800-talets mitt, placerade dels i fastighetens nordvästra hörn med långsidan i liv med Tunnbindaregatan och dels i tomtens sydvästra hörn, med gaveln ut mot Tunnbindaregatan. Förutom denna bebyggelse var ett uthus beläget vid fastighetens södra tomtgräns, men detta revs någon gång före 1912. Söder om, och i omedelbar anslutning till, bostadshuset i nordväst uppfördes 1947 ett garage. Fastighetens gårdsrum avskärmas via höga plank. Mellan byggnad 2 och 3 finns en inkörsport och en gångport i planket. Dessa leder in till en, sannolikt gjuten, biluppställningsplats. Trädgården är i övrigt belagd med gräs, kalkstensflis och cementplattor. Växtligheten domineras av höga träd, murgröna och mindre buskar i trädgårdens nordöstra del. I trädgårdens södra del finns en pool omgärdad av cementplattor.
Fastigheten har, med sin bevarade tomtgräns och bebyggelse från tiden kring 1800-talets mitt och andra hälft, ett kulturhistoriskt värde. Fastigheten betingar med sin delvis karaktäristiska avskärmning genom höga plank mot gaturummet ett visst miljöskapande värde.