Fastighet: Valvet 7
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret Valvet är rektangulärt till formen och beläget i den medeltida stadens absoluta kärna, strax väster om ruinerna S:t Drotten och S:t Lars. Det är placerat mellan S:t Hansgatan i öster och Mellangatan i väster. De medeltida gränderna Travegränd och Funcks gränd avgränsar kvarteret mot norr respektive söder. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Norderrotens första kvarter med tomtnummer 16-17, 26-27 och 36 samt S:t Hansrotens första kvarter med tomtnummer 18.
Under medeltiden var det nuvarande kvarteret uppdelat på tre, eller eventuellt fyra, mindre kvarter med mellanliggande gränder löpande i östvästlig riktning. Området var vid den här tiden tättbyggt med stenhus, varav ett flertal grundmurar än idag återstår under mark eller i nu stående byggnader. Huvudbyggnaden på Valvet 3 med valv över S:t Hansgatan är den enda byggnaden i kvarteret som har bevarat medeltida delar i större omfattning. Denna byggnad är dock ett av stadens bäst bevarade stenhus från medeltiden.
Kvarteret ligger på sluttningen mellan stadens nedre och mellersta platå. Sluttningen är rik på vattenflöden och i äldre tid fanns här åtskilliga källor och brunnar. Med största sannolikhet var det någon gång under tidigt 1600-tal som gränderna, som under medeltiden genomskar Valvet, lades igen. I slutet av 1600-talet var kvarteret indelat i sju tomter och hade vid den här tiden fått sin nuvarande utbredning.
Anders Lorentz Wedin inrättade 1855 sin bryggeriverksamhet i kvarterets norra del. Rörelsen utvidgades och så gott som samtliga fastigheter i kvarteret kom till slut att ingå i bryggeriverksamheten där porter, öl och svagdricka producerades. I samband med nybyggnaden för bryggeriet revs många av de äldre byggnaderna i kvarteret, som till stor del låg i ruiner i slutet av 1850-talet och början av 1860-talet. Bryggeriverksamheten pågick fram till 1909. Den idag gällande fastighetsindelningen i kvarteret med sex tomter bildades runt 1920-30-talet. Samtidigt omgestaltades flera av kvarterets storbyggda hus kom att fungera som flerbostadshus. Den nedlagda bryggeriverksamheten återupptogs nästan ett sekel senare under 1990-talet på fastigheten Valvet 7 i form av Gotlands bryggeri.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten Valvet 7 är belägen i kvarterets nordöstra hörn, gränsande till S:t Hansgatan i öster och Travegränd i norr. Murverk efter ett eller flera medeltida stenhus har påträffats under mark. Enligt 1697 års karta motsvarade nuvarande Valvet 1 tomtnummer 125, som även omfattade nuvarande Valvet 7. På denna tomt bestod bebyggelsen av ett hus av sten och trä, vilket sträckte sig från Mellangatan till S:t Hansgatan och var därmed med största sannolikhet ett medeltida hus med bevarad ursprunglig utbredning. På tomten fanns även ett stall och en lada samt tillhörande gårdsrum och kålgård. Huset angavs vara öde. Under 1700-talet delades tomten och kom att höra samman med delar av nuvarande Valvet 5. Enligt 1785 års husklassifikation fanns på denna tomt ett hus av sten och trä, ett korsvirkeshus i två våningar, en verkstad samt tillhörande gårdsrum.
Under 1850-talet uppfördes bryggeriet, vars ursprungliga plats var på Valvet 7. När verksamheten på 1880-talet expanderade och bryggeriet kom att förläggas till Valvet 5 och 6 byggdes sköljhus, stall och vedskjul på Valvet 7. Vedskjulet sträckte sig med halva sin längd in över gränsen till nuvarande Valvet 5. När bryggeriet i början av 1900-talet flyttades från kvarteret förändrades fastighetens bebyggelse. Vedskjulet och sköljhuset revs och stallbyggnaden byggdes om och till i etapper till den volym som fastighetens byggnad 1 har idag. Mellan 1928-87 ägde frikyrkoförsamlingen Smyrna fastigheten och använde bebyggelsen som kyrka och samlingslokal.
Under 1990-talet återupptogs den tidigare bryggeritraditionen och idag inrymmer fastighetens båda byggnader Gotlands Bryggeri. Den ena byggnaden är placerad i fastighetens nordöstra hörn med långsidan längs S:t Hansgatan. Den andra utgörs av en tillbyggnad från 1938, vars östra kortsida är sammanlänkad med den första byggnadens västra långsida. Visuellt sett utgör de två byggnaderna en enda byggnad med enhetlig taktäckning och putskaraktär. I fastighetens södra del finns ett gårdsutrymme belagt med gatsten och kullersten. Eftersom ägaren är densamma till Valvet 7 som till Valvet 1 och 5 finns ingen klart synlig tomtgräns mellan dessa grannfastigheter.
Fastighetens värde består främst i att den för kvarteret så karaktäristiska bryggeriverksamheten från 1800-talets andra hälft har fått en renässans, vilket ger fastigheten med avseende på funktion en historisk kontinuitet. Dessutom har byggnaden ett miljöskapande värde intill den öppna platsen norr om S:t Drottens ruin.