Fastighet: Vinkelhaken 6
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret Vinkelhaken utgör ett något utdraget triangelformat område som i väst sluttar ner mot Visbys parkdel, det vill säga DBW:s botaniska trädgård, Paviljongsplan och Gotlandsänget. Kvarteret ligger invid Tranhusgatan i öster och avgränsas av S:t Nikolaigränd i söder och Paviljongsgatan i nordväst. Vinkelhaken tillhörde tidigare Norderrotens tredje kvarter, nr 26 - 31.
Kvarteret utgörs idag av sammanlagt åtta bebyggda fastigheter. Ursprungligen bestod kvartersområdet av sex tomter vilka alla var långsmala och sträckte sig över kvarterets hela bredd, från Tranhusgatan i öst till Paviljongsgatan i nordväst. Endast två av dagens fastigheter, Vinkelhaken 1 och 2, har behållit denna sträckning. De övriga tomterna har över tid styckats av på olika sätt; företrädesvis har de delats i en östlig och en västlig del. Kvarteret har inslag av både skiftesverkshus från 1700-talet och bostadshus från 1960-talet men domineras av stora pretentiösa 1800-talsvillor på förhållandevis stora trädgårdstomter. Byggnaderna här är dock inte riktigt så storslagna som exempelvis de i kvarteret Kräklan. Byggnaderna på Tranhusgatans västra sida är med få undantag byggda i souterrain. Hela stadsdelen har en relativt heterogen bebyggelse och utgör ett påfallande grönt och trädgårdsstadsliknande område med bördiga trädgårdar av varierande storlek. Fastigheterna ägs till stor del av privatpersoner, skrivna på fastigheten. Längs Tranhusgatan bebos de flesta husen permanent av ägarna.
Under medeltiden var kvarteret en del av en stadsdel med enklare, låg träbebyggelse och ett fåtal stenhus. Trähusbebyggelsen förstördes uppskattningsvis under 1500-talet och efter reformationen fanns här åkrar och bete som delvis ägdes av bättre bemedlade borgare som själva bodde mer centralt. Enligt husklassifikationen från år 1785 var vissa tomter enkelt bebyggda medan övriga stod upptagna som exempelvis kålgård. Det var främst under 1800-talets första hälft som området kom att omvandlas till en kombination av borgerskapets lustträdgårdar och odlingslotter. Nuvarande Tranhusgatan återgår på just fägator eller äldre gränshägnader, samt höjdkurvor.
På stadskartan från år 1856-60 syns kvarterets utbredning i stort sett överensstämma med nuvarande. Dock är tomterna här de långsmala vilka sträcker sig över kvarterets hela bredd. På 1860-talet reglerades och planerades Tranhusgatan, varefter framförallt den västra sidans kvarvarande stora trädgårdstomter bebyggdes med stora villor. Här fick husen en mer pretentiös utformning, vilket märks framför allt i volym, fasad och planer.
1912 års karta visar hur den södra tomten, III:26, har blivit delad i två, 26 och 26A, sedermera Vinkelhaken 6 och 7. Denna fastighetsindelning är fortfarande aktuell på stadskartan från år 1936. Det är först på 1950- och 60-talet som fastigheterna 8-11 bildas.
Fastighetsbeskrivning:
Vinkelhaken 6 utgör kvarterets sydöstra hörn, med Tranhusgatan i öst och S:t Nikolaigränd i söder. Fastigheten ingick tidigare tillsammans med nuvarande Vinkelhaken 7 i en större enhet, Norderroten III:26. I husklassifikationen från år 1785 noteras på denna tomt ett stall med brädtak. Strax därefter torde nu stående boningshus ha byggts. År 1898 frånstyckades en del av tomten i söder, för att utläggas till gata. 1911 delades tomten i två, Norderroten III:26 och III:26a, sedermera Vinkelhaken 6 respektive 7.
Vinkelhaken 6 är en av de mindre fastigheterna på Tranhusgatans västra sida, vars bebyggelse mot 1800-talets slut blev alltmer storbyggd. Fastigheten består av bostadshuset som ligger med långsidan invid Tranhusgatan samt en trädgård i västsluttning. I tomtens västra del, vid norra fastighetsgränsen, finns även en förrådsbyggnad. Trots det äldre ursprunget ger fastigheten och bebyggelsen ett relativt anonymt intryck, då boningshuset med tiden har förenklats med moderna snickerier och andra detaljer än vad den ursprungliga arkitektoniska tanken avsåg. Fastigheten avgränsas av en mur ut mot gatan i öster och med stängsel mot norr. I väst finns en putsad mur och ut mot S:t Nikolaigränd i söder står ett enkelt träplank med spjälgrind. Tomten är gräsbelagd, med vissa betonggjutna markpartier. Växtligheten kan exemplifieras av äppelträd, blodbok och rosor.
Ett kulturhistoriskt värde ligger i boningshusets stomme från 1700-talets senare del. Fastighetens utformning med den typiska placeringen av bostadshuset i en parkliknande trädgård, bidrar till kvarterets och områdets helhet. Fastigheten tingar därmed ett visst miljöskapande värde för kvarteret.