Fastighet: Vinkeln 18
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Norra Klinten
Kvarteret Vinkeln är beläget i stadens östra del och sträcker sig utmed klintbranten. Det utgörs av ett vinkelformat markområde, vars fastigheter dels är placerade uppe på klinten och dels nedanför. I väster angränsar kvarteret till Smittens backe, Södra Kyrkogatan och Ryska gränd. Övre Finngränd avgränsar kvarteret i norr och Trappgatan i öster. Den sydöstra delen av kvarteret gränsar till Torngränd i norr, Nygatan i öster och Hästgatan i söder. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret dels Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 21-24, 36-48, dels S:t Hansrotens tredje kvarter med tomtnummer 1 och 2.
Det är ovisst om kvarteret under medeltiden motsvarade ett enda eller om eventuellt någon gränd delat det i två delar. I kvarterets sydvästra del löpte under 1800-talet från Smittens backe in på nuvarande Vinkeln 28, en gränd, vilken möjligen var medeltida. Troligen var området relativt tätbebyggt med stenhus under medeltiden. Murverk efter dessa byggnader finns dock endast bevarade under mark. Enligt 1646 års karta var endast området nedanför klinten markerat som bebyggt. Däremot sträckte det sig längre norrut än i dag och på området fanns två markerade stenhus. 1697 års karta visar att den del av kvarteret som ligger nedanför klinten fått dagens utbredning och utgjordes av sju tomter, av vilka flera enbart användes för odling. Kvarterets östra hälft uppe på Norra Klinten utgjordes av åkermark med undantag för de två nordligaste tomterna, vilka vid den här tiden var bebyggda. Åkermarken omnämns ha varit bebyggd tidigare.
Ännu under 1700-talet utgjordes sannolikt den övre delen av kvarteret på Norra Klinten till större delen av åkermark, vilken kallades "Madame Kinlocks åker" efter rådmansänkan Catharina Kinlock. Efter hennes död 1756 ärvdes marken av svärsonen Nils Lundsberg och kallades sedermera "Lundsbergs åker". Nygatan mellan Hästgatan och Klintgränd utgör dess äldsta sträckning och omfattade då även nuvarande kvarteret Kruset. Namnet Nygatan erhöll gatan då den, sedan mitten av 1800-talet förlängdes mot norr. Norra Klinten ansågs under 1700-talet vara svårtillgänglig från den äldre stadskärnan och bebyggdes därför relativt sent. Vattentillgången var en anledning till att denna del var mindre attraktiv, då de närmaste ställena att hämta vatten på var vid Stora Torget och Ryska gränd. Idag domineras den övre delen av kvarteret av låga skiftesverkshus, medan den lägre delen nedanför klintkanten främst utgörs av större byggnader.
Kvarterets västra del nedanför klintkanten, Vinkeln 21, 23-25, 28 och 31-33, ingår i stadskärnan, medan fastigheterna uppe på Klinten, Vinkeln 4-10, 12-16, 18, 26-27 och 34-36, hör till stadsdelen Norra Klinten. Därför presenteras kvarterets fastigheter i skilda avsnitt.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten Vinkeln 18 är belägen i den sydvästra delen av kvarteret, gränsande till Hästgatan i söder och Smittens backe i väster. På 1697 års karta utgjorde tomt nummer 301. Denna tomt var bebyggd med en trästuga med tillhörande kålgård. Mellan nuvarande Vinkeln 18 och 28 löpte en gränd i riktning mot klinten. I husklassifikationen 1785 benämdes fastigheten S:t Hansroten III:1 och var bebyggd med ett trähus med brädtak och trädgård. När byggnaden revs är oklart, men tomten var obebyggd under 1800-talet. På 1930-talet uppfördes en kiosk- och serveringsbyggnad, vilken troligen revs eller byggdes om när den nuvarande byggnaden uppfördes 1969.
Den nuvarande restaurangbyggnaden som utgörs av två byggnadskroppar är placerad i den södra delen av fastigheten. Huvudkroppen är belägen längst i söder, medan tillbyggnaden sträcker sig in mot gården. Söder om byggnaden, intill Hästgatan, finns ett mindre trädäck med staket mot gatan. Den nordvästra delen av tomten är högre belägen än fastigheten i övrigt och utgörs av en uteservering på trädäck med en låg träbyggnad och stora markfasta markiser. Från trädäcket löper en trätrappa upp till en takservering på restaurangbyggnadens tak. Fastigheten avskärmas av en hög kalkstensmur med staket med snedställd panel, ut mot Smittens backe, och har förutom trädäcken även beläggning av stenplattor. Växtligheten domineras av björk och äldre kulturväxter.
Fastigheten har haft samma avgränsning åtminstone sedan 1700-talets andra hälft och har därmed ett kulturhistoriskt värde.