Fastighet: Väpnaren 17
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret utgör ett långsträckt och oregelbundet format område. Det är uppdelat i två delar med en större nedanför den södra klintkanten samt en mindre del ovanpå. Kvarteret gränsar till Hästgatan i norr Wallérs plats och Vårdklockegatan i öster, Trappgränd i söder samt till Trumpetarebacken och S:t Pers gränd i väster. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens första kvarter med tomtnummer 1-5 samt Strandrotens fjärde kvarter med tomtnummer 1-8.
Kvarteret har till viss del varit bebyggt under medeltiden. Ett fåtal medeltida bebyggelserester har framkommit i den mellersta delen av kvarteret. I det nordvästra området har gravar påträffats som uppskattningsvis tillhört S:t Hans och S:t Pers kyrkoområde väster om kvarteret. Kvarteret har till större delen varit planlagt och bebyggt sedan mitten av 1600-talet, men av bebyggelsen från denna tid finns inget kvar. Kartan från 1646 visar att kvarteret redan då hade i stort sett samma sträckning som idag. Enligt 1697 års karta var kvarteret indelat i tretton tomter, varav de större låg i kvarterets nordvästra del längs Hästgatan.
Under 1700-talet och fram till 1900-talets första hälft och mitt var den övre delen av kvarteret bebyggd av låga byggnader i skiftesverk samt knuttimmerkonstruktioner med gaveln vänd mot gatan och med branta sadeltak och trånga gårdar. Av dessa hus finns endast ett par kvar. Även den nedre delen av kvarteret dominerades av en småskalig trähusbebyggelse fram till början av 1900-talet, då flera större byggnader uppfördes i den mellersta delen längs Hästgatan och S:t Pers gränd. Bland dessa nyuppförda byggnader kan nämnas det före detta Tempovaruhuset, vilket idag utgör ett dominerande inslag i stadsbilden intill Hästgatan. Liksom under 1600-talets slut är kvarteret numera uppdelat på tretton fastigheter. Tomtgränserna har skiftat något under århundradena, men flera av fastigheterna har kvar sin ursprungliga utbredning.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten Väpnaren 4 är belägen i den mellersta delen av kvarteret, gränsande till Hästgatan i norr, S:t Pers gränd i väster och Vårdklockegatan i sydost. Inom tomten har gravar påträffats som troligen härrör från S:t Hans och S:t Pers kyrkoområde. Fastigheten har delvis varit bebyggd sedan medeltiden. 1938 revs ett hus, i vilket det ingick en medeltida nedre del med spetsbågevalv. Denna byggnad syns på 1646 års karta i hörnet av Hästgatan och S:t Pers gränd. Eventuellt kvarstår murverk till ännu en medeltida byggnad i det så kallade Hallonbergska huset (byggnad 2). Enligt 1697 års karta motsvarade nuvarande Väpnaren 4 tomtnummer 8 samt den sydvästra delen av tomtnummer 102. Bebyggelsen utgjordes vid slutet av 1600-talet sannolikt av ett stenhus. I byggnadsförteckningen omnämns att huset är försett med ett valv över en gränd som troligen motsvaras av S:t Pers gränd.
I stort sett fick fastigheten den nuvarande tomtsträckningen under 1700-talet, och kom då att utgöra en större handelsgård. Enligt husklassifikationen från 1785 omfattade denna handelsgård ett stenhus i två våningar, ett brygghus av trä, en bod, en stallbyggnad av trä med brädtak, ett vagnshus av trä samt en trädgård. Under 1800-talets andra hälft fanns det på gården en vattenpump som leddes upp till klinten och som staden hyrde av fastighetens ägare. Tomten köptes 1898 av kopparslagare Hallonberg som lät elektrifiera pumpen. Under hans tid växte ett stort valnötsträd på den lummiga gården i vars grenverk det fanns en punschveranda med en trappa från gården.
De äldre byggnaderna revs under 1930-talet inför uppförandet av det nuvarande byggnadskomplexet mot Hästgatan och S:t Pers gränd i fastighetens västra del. Byggnaden inreddes till Tempovaruhus och bostadshus. Idag rymmer denna byggnad, förutom bostäder, kommunarkiv. Fastigheten omfattar ytterligare tre byggnader, varav den andra är ännu ett bostadshus, det så kallade Hallonbergska från 1902. Detta är beläget i fastighetens östra hörn intill klintkanten, med entré både från gården och från Vårdklockegatan på klinten. Mitt på gården ligger en redskapsbod från 1970-talet och till en trappa i det västra hörnet finns en överbyggnad från 1996, som räknas som fastighetens fjärde byggnad. Fastighetens gårdsrum avskärmas via en tegelavtäckt kalkstensmur mot söder samt via ett träplank mot norr och väster. Tomten ligger i souterrain med flera trappor som förbindelse mellan de olika gräsplanterade marknivåerna. Under gårdsplanen finns ett skyddsrum.
Fastigheten har i och med den bevarade tomtsträckningen från 1700-talet samt genom det tidiga 1900-talets bebyggelse ett visst kulturhistoriskt och miljöskapande värde.