Fastighet: Östermur 4
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersnamn:
Kvarteret Östermur utgör ett långsträckt område på den norra Klinten och sträcker sig längs ringmuren från Dalmanstornet i norr till Österport i söder. Mot väster angränsar kvarteret till Norra Murgatan, Klinttorget och Östra Tullgränd. Söder om Klinttorget breddas kvarteret och sträcker sig längre västerut från ringmuren för att sedan åter smalna av. Kvarteret är beläget på den östligaste delen av norra Klinten, som i äldre handlingar kallades Österklint. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 161-182.
Den sydligaste delen av Östermur började bebyggas vid slutet av 1600-talet, men i övrigt var området vid den här tiden obebyggt. Den första bebyggelsen utgjordes av en bödelstuga och enkel trähusbebyggelse. Under 1700-talet användes större delen av kvarteret för odling och ingick i den så kallade Biskopsåkern. Åkermarken avstyckades och infästes år 1782 och en småskalig trähusbebyggelse började breda ut sig i området mellan kålgårdar och åkrar. De flesta av husen placerades med långsidan i linje med gatan i väster. I den här delen av staden bodde vid den här tiden fattigmansbefolkning. Längst söderut i kvarteret, på nuvarande Östermur 25, uppfördes 1774 stadens östra tullhus som sedan revs 1909. Under 1800-talet byggdes flera hus av något större skala i kvarteret, främst var dessa lokaliserade söder om Klinttorget där tomterna är rymligare. Intill Klinttorget, på nuvarande Östermur 26, fanns under 1800-talets andra hälft en pump som försörjde den här delen av området med vatten. Pumpen ersattes under tidigt 1900-tal av den nuvarande brandstationsbyggnaden. I kvarteret har även bland annat förekommit slakteri, mjölkbutik och cykelverkstad.
I stort sett har kvarteret bevarat tomtindelningen från infästet 1782, med undantag av några mindre förändringar för tomterna söder om Klinttorget. Kvarteret utgörs av 26 fastigheter, där fyra av dessa är obebyggda och utgörs av grönområde eller tillhör gaturummet. Övervägande delen av byggnaderna är mycket väl bevarade och har ut mot gaturummet behållit den ursprungliga karaktären. Norra Murgatans sträckning mellan Klinttorget och Lancastergränd är en mycket väl sammanhållen och god representant för norra Klintens 1700- och 1800-talsbebyggelse. Dock har byggnaderna mera som regel än undantag moderniserats, reveterats och tillbyggts mot gårdarna under 1800- och 1900-talet. Idag är kvarterets befolkning blandad och flera av fastigheterna bebos endast säsongsvis.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten Östermur 4 är placerad i den norra delen av kvarteret, angränsande till Norra Murgatan i väster och ringmuren i öster. I fastigheten ingår ett av ringmurens murtorn. Tomten styckades av och infästes under 1780-talet och har sedan dess bevarat sin tomtgräns. Fastigheten benämndes vid den här tiden Klinteroten IV:164 och var enligt husklassifikationen från 1785 obebyggd. Kort därefter uppfördes ett bostadshus i form av enkelstuga i skiftesverk. Enligt 1883 års karta fanns endast denna byggnad på fastigheten. Strax före sekelskiftet 1900 uppfördes ett gårdshus i tomtens sydöstra hörn. Detta kom att byggas ut västerut 1910.
Fastighetens nuvarande bebyggelse utgörs av det sena 1700-talets bostadshus, i om- och tillbyggt skick, samt det nämnda gårdshuset. Bostadshuset är placerat vid den norra tomtgränsen med långsidan ut mot gatan. Tidigare avskärmades tomten av en stenmur mot gatan. Denna ersattes under 1990-talet av en gång- och körport i trä. I övrigt avgränsas gårdsrummet av ett högt träplank mot norr och av bebyggelse mot söder. I ringmuren mot öster finns en numera igenmurad låg öppning, som tidigare hade en träport. Denna ledde ut till en av de två kaponniärer som byggdes under 1500-talet i syfte att försvara vallgravarna. I murtornet finns en stenlagd terrass, vilken nås via en trätrappa. Gården är gräsbevuxen och försedd med bland annat rosenrabatter. Här finns även kalkstensbelagda gångar samt innanför körporten en bilplats belagd med betongplattor.
Den bevarade tomtgränsen från tiden då kvarteret infästes i slutet av 1700-talet tillsammans med 1700-talets skiftesverkshus, gör att fastigheten har ett betydande kulturhistoriskt värde. Bostadshusets småskalighet ut mot gaturummet samt gårdsmiljön med gårdshuset från tiden kring sekelskiftet 1900 utgör ett viktigt inslag i bebyggelsemiljön på norra Klinten, vilket ger fastigheten ett miljöskapande värde.