Fastighet: Bågen 3
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret Bågen är rektangulärt format och beläget i den södra delen av Visby innerstad. Kvarteret gränsar till Rengränd i nordost, Lejongränd i sydost, Södertorg i sydväst och Elefantgränd i nordväst. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens första kvarter med tomtnummer 33-37.
Området utgjorde obebyggd mark fram till mitten av 1700-talet, då marken lades ut i tomter med planlagda gator och reglerad bebyggelse. Sedan dess har kvarterets form och gränsdragningen mellan tomterna i stort sett bevarats. Fastigheterna har genom åren främst innehafts av arbetare, sjömän och ämbetsmän.
I dag utgörs kvarteret av fem fastigheter, där de två mellersta har bevarade bostadshus från 1700-talets mitt. På fastigheterna Bågen 3 och 4, i kvarterets södra del, är huvudbyggnaderna från 1800-talets andra hälft. Fastigheten, längst i norr, Bågen 1 har en huvudbyggnad från 1900-talets mitt. Kvarterets äldre gårdsbebyggelse har rivits och ersatts av nya uthusbyggnader under 1900-talet.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten Bågen 3 är belägen i det sydöstra hörnet av kvarteret, gränsande till Södertorg i sydväst och Lejongränd i sydost. Under 1770-talet infästes och bebyggdes tomten, som då benämndes Klinteroten I: 35. Enligt 1785 års husklassifikation fanns ett trähus med brädtak på tomten. Under en period, mellan 1800-talets andra hälft och 1900-talets första hälft, var tomten sammanslagen med nuvarande Bågen 2. På 1883 års karta finns en byggnad placerad med långsidan i liv med Södertorg, vilken sannolikt motsvarar det nuvarande bostadshuset. Eventuellt finns bevarade delar från 1700-talet. Under 1900-talets början genomfördes en första tillbyggnad, då huset byggdes till mot norr, längs den sydöstra fastighetsgränsen. Någon gång efter 1912, men före 1936 har fastigheten fått sin nuvarande utbredning. Fastigheten avskärmas mot Lejongränd genom ett högt, rödmålat plank. Planket bryts upp av en ingångsport. Gårdsrummet är belagt med stenplattor och växtligheten utgörs av frukträd, buskar och planteringar i rabatter.
Fastighetens bostadshus, från 1800-talets andra hälft, har förändrats under 1900-talet med anpassning till den traditionella gotländska byggnadstraditionen. Tillsammans med den karaktärisitiska avskärmningen mot gaturummet bidrar bostadshuset till att ge fastigheten såväl ett kulturhistoriskt värde som ett miljöskpande värde för kvarter och stadsdel.