Fastighet: Bägaren 1
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret Bägaren är beläget i den östra delen av innerstaden, uppe på den norra Klinten, mellan Finngränd i nordost, Nygatan i sydost, Klintgränd i sydväst och Trappgatan i nordväst. Bägaren ingick tidigare i Klinterotens fjärde kvarter med tomterna 51-59. Redan i slutet av 1600-talet var delar av det nuvarande kvarteret tomtlagt och bebyggt med trähus och kålgårdar. Schilders karta från 1697 visar att kvarterets södra och västra del var indelat i fem fastigheter och bebyggt med åtminstone fyra trähus. Den östra och norra delen av kvarteret ingick i Klockaråkern under 1700-talet fram till dess att hela kvarteret reglerades 1778. De tomter som ursprungligen var stora avstyckades under 1700-talet och det tidiga 1800-talet. I stort sett har kvarteret bevarat tomtindelningen sedan dess. Vid denna tid var samtliga tomter bebyggda med enkelstugor i skiftesverksteknik alternativt knuttimmerteknik, försedda med faltak. Liksom andra delar av norra Klinten var en stor andel av tomtägarna i kvarteret sjömän och änkor.
Under 1800-talet försågs stugorna med tillbyggnader, ofta bestående av bakbyggen innehållandes kök. Från 1945 och framåt har husen moderniserats, vilket framförallt medfört att interiörerna genomgått kraftiga renoveringar. Fastigheterna försågs med vatten i slutet av 1920-talet, men det var på 1940- och 50-talet som större VA-installationer kom in i husen. De äldre uthus som varje tomt varit försedd med revs i många fall i samband med bostadshusets modernisering och ersattes i flera fall av murade gårdshus inrymmande tvättstuga och förråd. Flera uthus har också byggts om och inretts som gästrum. Trots dessa förändringar har många av tomterna kvar sin äldre tomtstruktur, i och med att de nya uthusen har samma dimensioner och har förlagts på samma plats som de tidigare.
I dag består kvarteret av nio fastigheter. Kvarteret präglas av den småskaliga bebyggelsen som uppfördes under andra hälften av 1700-talet och det tidiga 1800-talet. Några av tomterna har en yngre bebyggelse, vilken dock till viss del anpassats efter det traditionella formspråk som karaktäriserar bebyggelsen på norra Klinten. I dag är kvarterets befolkning blandad och flera av fastigheterna bebos endast säsongsvis.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten Bägaren 1 är belägen i kvarterets nordvästra hörn och angränsar till både Övre Finngränd och Trappgatan. Fastigheten är en av de äldsta på Klinten. Den finns markerad på 1696-97 års karta med i det närmaste samma utbredning som idag. Fastigheten var då bebyggd med ett trähus, med tillhörande gårdsrum och kålgård. Enligt husklassifikationen 1785 var fastigheten bebyggd med ett trähus med brädtak. Enligt 1883 års karta bestod fastigheten av ett bostadshus beläget i fastighetens nordvästra del med långsidan i liv med Trappgatan. Längs fastighetens sydvästra tomtgräns låg en uthusbyggnad. Ytterligare en uthusbyggnad var placerad vid den sydöstra fastighetsgränsen. Under denna tid benämndes fastigheten Klinteroten IV: 51 och 52, men utgjorde en tomt. Dagens gränsdragning härrör från någon gång mellan 1856 till 1883, då den södra tomtgränsen flyttades längre söderut.
Det nuvarande bostadshuset är placerat i fastighetens nordvästra hörn med långsidan längs Trappgatan. Byggnaden kan möjligen ha rester av det trähus som nämns 1696-97, men med största sannolikhet motsvarar dagens byggnad det i husklassifikationen omnämnda trähuset. Ett uthus uppfördes på tomten på 1950-talet och är placerat längs den södra fastighetsgränsen. Uthuset ersatte ett äldre uthus från 1800-talet, vilket hade samma placering som det nuvarande. Gården avgränsas mot gatan av en putsad mur med smidd järngrind. Muren och de båda byggnaderna ger ett sammanhållet intryck då de har försetts med likadan spritputs, avfärgad i en enhetlig kulör. Gårdsrummet är delvis belagt med gräsmatta, delvis med kalkstensflis och har planteringar.
Fastigheten har ett stort kulturhistoriskt värde i och med sin bevarade bebyggelsestruktur och bostadshuset från 1700-talet. Byggnaden har bevarat sin småskalighet mot gaturummet och har därmed ett miljöskapande värde och utgör ett viktigt inslag i bebyggelsemiljön på norra Klinten.