Fastighet: Helgeandshuset 6
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret Helgeandshuset är trekantigt och tillhör ett av de större kvarteren i staden. Det ligger i nära anslutning till S:ta Maria Domkyrka, avgränsas av Västra Kyrkogatan i söder, Norra Kyrkogatan i öster, Helge Ands plan, Hospitalsgatan och Smedjegatan i norr samt Biskopsgatan i sydväst.
Kvarteret har sannolikt haft samma utformning sedan medeltiden. Kartan från 1646 uppvisar samma form som idag och så gör även senare kartor. Helgeandshuset låg under medeltiden i stadens norra utkant. Verksamheten i kvarteret har sedan medeltiden varit kopplad till kyrkan. Här fanns också under medeltiden ett sjukhus, med tillhörande kyrka, vilken är den idag befintliga ruinen i kvarterets norra hörn. Den kilformade delen som tillhör gaturummet vid den öppna platsen där Smedjegatan övergår i Hospitalsgatan och skjuter in i kvarteret på gränsen mellan fastigheterna 2 och 5 kan indikera att en medeltida gränd har sträckt sig genom kvarteret. Under medeltiden var kvarteret bebyggt, men sannolikt inte fullbyggt. Fram till idag har man hittat rester av medeltida bebyggelse på fastigheterna Helgeandshuset 2, 4 och 5. Hela Helgeandshuset 1 utgörs av den medeltida Helge Ands ruin. Enligt 1600-talskartorna var kvarteret bebyggt med minst sex hus, ladugårdar och stall samt kyrkan. 1646 års stadskarta anger att hela kvarteret vid den tiden var kyrklig mark, vilket förmodligen hade sina rötter i medeltiden. Klockaregården, kaplansgården samt sjukstuga omnämns i förteckningen över kvarterets byggnader från år 1697. Tomtfördelningen såg också annorlunda ut vid den tiden. Kvarteret bestod år 1697 av sju tomter, med nummer 225-230 samt 298. Tre av tomterna har i stort sett samma utbredning som tre av dagens fastigheter. Under 1700-talet hade kvarteret samma fastighetsindelning som det har idag.
Kvarteret är idag relativt glest bebyggt. Den ursprungliga funktionen lever delvis kvar idag, det vill säga kyrkan har verksamheter i delar av kvarteret. Kvarterets byggnader är storbyggda, men Helgeandshuset präglas ändå av luftighet och stora öppna ytor.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten Helgeandshuset 5 utgör kvarterets västra hörn. Den avgränsas av Smedjegatan i norr och Biskopsgatan i sydväst. Tomtens östra del angränsar den kilformade delen, vilken kan antas vara rester efter en gränd som löpte genom kvarteret under medeltiden.
Genom arkeologiska undersökningar har murar till troligen tre medeltida stenhus påvisats. I fastighetsförteckningen från 1697, då fastigheten var indelad i tre mindre tomter, 225-227, anges att dessa tomter var bebyggda med ett korsvirkeshus med stall och lada, ett trähus samt ett hus av ospecificerat byggnadsmaterial. I husklassifikationen från år 1785 hade fastigheten beteckningen Norderroten IV:20-22. Enligt denna hade bebyggelsen utökats och beskrivs som ett sten- och trähus med stall och lada, ett ombyggt trähus, en stenbyggnad, en smedja av sten och ett trästall samt ett stenhus med stall. Under första hälften av 1800-talet skedde flera tomtaffärer inom kvarteret och vid en uppmätning 1872 sammanfördes tomterna till en gemensam fastighet, denna omfattades då av fyra byggnader samt ett uthus. Hantverksdominans präglade denna del av kvarterets fastighetsinnehav fram till slutet av 1800-talet. De under 1800-talet framväxande borgerliga välgörenhetsorganisationerna etablerade sig genom sedlighetsföreningen (1895) för lång tid framåt i kvarteret.
Sedan sekelskiftet 1900 består fastigheten av två sammanbyggda huskroppar, ett skiftesverkshus och ett stenhus från sent 1600-tal respektive 1700-tal, med långsidorna längs Biskopsgatan vid sydvästra fastighetsgränsen samt ett större stenhus i vinkel från norra hörnet av tomten och en uthuslänga längs östra fastighetsgränsen. Tomten innefattar även en stor trädgårdsdel med äldre fruktträd.
Byggnaderna och trädgården samverkar till en gårdsatmosfär med miljöskapande värde, och fastigheten utgör mot sydväst ett betydelsefullt inslag i gatubilden.