Fastighet: Södertull 27
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret Södertull är ett långsmalt till formen och beläget i den sydligaste delen av Visby innerstad, intill stadsmuren. Det gränsar, förutom till stadsmuren i söder, till Visborgsgatan i väster samt Södertorg i norr och öster. Fram till omkring sekelskiftet 1900 hette Visborgsgatan Magasinsgatan. De mellersta och östra delarna av kvarteret var vid 1600-talets slut indelade i ett antal tomter av varierad storlek. Flertalet tomter var bebyggda med små stugor och hade tillhörande kålgårdar. Det gynnsamma läget intill Söderport och handelsstråket Adelsgatan, har gjort att det sedan 1700-talets slut bedrivits gästgiveri- och krogverksamhet i byggnader på de båda östligaste fastigheterna nuvarande Södertull 11 och 13. Den mellersta delen av kvarteret har främst varit bebodd av ämbetsmän och handelsmän samt folk inom hamn- och sjönäring. Den västra delen av kvarteret började bebyggas omkring 1700-talets mitt med småskalig trähusbebyggelse som sedan kom att bebos av arbetare, sjömän och hantverkare. 1826 blev Södertorg, som då benämndes Artilleriplan, allmänt salutorg och på 1830-talet idkades där handel med ved, hö och halm i stor omfattning. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde Södertull Klinterotens första kvarter med tomtnummer 52-63.
Idag består kvarteret av 22 fastigheter. Den västra halvan domineras av bostäder, den mellersta av kontorsbyggnader och i den östra delen har restaurangverksamheten fortsatt kontinuitet. Bevarade rester av 1700- och 1800-talets skiftesverksbebyggelse återfinns idag främst i kvarterets västligaste del samt på de båda östra fastigheterna. Flertalet av byggnaderna är dock mer eller mindre förändrade genom om- och tillbyggnader, främst genomförda under 1900-talet. På de västligast belägna tomterna finns även småskalig uthusbebyggelse från tiden kring sekelskiftet 1900. På tomten för de nuvarande fastigheterna Södertull 15-26, tidigare Södertull 5, som upptar större delen av kvarterets västra halva, fanns under 1726-1887 kronans artillerigård, vilken även omfattande ett flertal byggnader. Artillerigårdens äldre bebyggelse revs och ersattes 1975 av tre radhus, uppdelade i tolv fastigheter, kring en gemensam, parkliknande gård och med samägda komplementsbyggnader. Uppförandet av den nya bebyggelsen föregicks av arkeologiska undersökningar, som bland annat påvisade äldre kulturlager och fyndmaterial i form av artefakter och benrester.
I den mellersta delen av kvarteret domineras gatubilden idag av större bostads- och kontorsbyggnader från 1960-talet. Kvarterets bäst bevarade parstuga med skiftesverksstomme finns även i kvarterets mellersta del, på fastigheten Södertull 6, och den särskiljer sig därmed från den intilliggande, större 1900-tals bebyggelsen. På den gamla handelsgården, nuvarande Södertull 10, finns några större magasinsbyggnader kvar som minner om 1800-talets handelsverksamhet kring Södertorg. 1900-talets utveckling av restaurangverksamheten i kvarterets östra del, har lett till en förtätning av bebyggelsen och en del uthusbyggnader har efterhand fått ändrade funktioner.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten Södertull 10 är belägen i den mellersta delen av kvarteret, gränsande till Södertorg i norr och ringmuren i söder. Vid 1600-talets slut utgjorde marken som motsvarar den nuvarande fastigheten huvudsakligen en större tomt, nummer 369, som var bebyggd med ett trähus med tillhörande kålgård. Fastighetens tomtgräns har legat fast sedan 1700-talet. Vid tiden för 1785 års husklassifikation benämndes tomten Klinteroten I:61 och var bebyggd med ett stall med lada samt ett brygghus med bod. Båda byggnaderna, som sannolikt hade uppförts vid 1700-talets mitt, var av trä och hade tegeltak. Från 1700- talet och fram till 1900-talets inledande år har fastigheten fungerat som en större handelsgård. På 1830-talet idkades handel med ved i stor omfattning på Södertorg. I den södra delen av fastigheten uppfördes därför ett stort uthus, med stall och vedförråd, invid stadsmuren. I den sydvästra delen tillkom samtidigt en hög magasinsbyggnad i en av stadsmurens tornnischer. En större huvudbyggnad, med långsidan utmed torget, ersatte någon gång vid 1700-talets slut det äldre bostadshuset. Senare försågs det med ett vinkelställt bakbygge. Ett stort gårdshus, med bland annat tvättstuga, förråd och avträde uppfördes i början av 1900-talet invid den västra tomtgränsen.
1910 uppfördes en ny, volyminös huvudbyggnad på samma plats som 1700-talsbyggnaden. Byggnaden var uppförd i tre våningar med inredd vind i jugendstil och ansågs främmande för staden, vilket föranledde en hel del protester mot bygget. Efter en omfattande brand, år 1957, återuppbyggdes huset till dess nuvarande, något lägre volym. Den stora 1830-talsladan fungerar idag som garage, medan magasinet i tornet, från samma tid, står kvar i oförändrat skick.
Fastigheten avgränsas mot torget av ett högt, omålat locklistplank. I anslutning till planket finns ett par breda inkörsgrindar och en ingångsgrind, samtliga i sirligt, svartmålat smidesjärn. Grindarna är flankerade av kvadratiska, slätputsade tegelpelare med avrundade fogar. Pelarna är avtäckta med lertegelpannor. Den avskärmade gården är till största delen belagd med grus och till en mindre del gräsbevuxen. Tomtens grönområde avskiljs från grusplanen med ett trådnätsstaket och beträds via en grind i sirligt smidesjärn Växtligheten är mycket sparsam, begränsad till några syrenbuskar.
Fastigheten har, trots förändringar i bebyggelsen, bevarat sin tomtgräns och prägel av handelsgård sedan 1700-talet, vilket ger den ett stort kulturhistoriskt värde. Gårdshusens bevarade ålderdomliga prägel, runt den öppna gårdsplanen, bidrar även till ett stort miljöskapande värde för kvarter och stadsdel.