Fastighet: S:t Klemens 26
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret S:t Klemens utgör ett i det närmaste liksidigt triangulärt område, med ena spetsen i norr. Kvarteret är beläget i de norra stadsdelarna och avgränsas av Tranhusgatan i väster, S:t Klemensgatan i öster och Smedjegatan i söder. S:t Klemens tillhörde tidigare Norderrotens tredje kvarter, tomterna nr 90-105.
Kvarteret utgörs idag av sammanlagt 19 fastigheter varav 17 har profan bebyggelse. En fastighet utgörs av kyrkoruinen S:t Klemens, medan en tomt är obebyggd. Kvarteret har i huvudsak en sluten karaktär, där boningshusen ligger invid gatan och gårdsrummen leder in mot kyrkoruinen i kvarterets mitt samt avgränsas av höga plank och murar ut mot gatan. Storleken på tomterna varierar och kvarterets hela sydöstra spets utgörs av radhusfastigheterna från mitten av 1970-talet. Kvarterets södra del domineras av karaktären av köpmannagård och i den västra delen bedrivs sedan 1980-talet en relativt stor hotellverksamhet. Undantaget den moderna radhusbebyggelsen och en tegelbyggnad från 1910 så är de flesta bostadshusen i kvarteret från 1700-talets andra hälft eller 1800-talets första. Alla kvarterets huvudbyggnader är putsade förutom ett av skiftesverkshusen på S:t Klemens 1, som är klätt med träpanel. Samtliga boningshus har genomgått mer eller mindre omfattande om- och tillbyggnader under århundradens lopp, vilket haft till följd att byggnaderna har en bred variation i utförande. Detta upplevs som en del av områdets naturliga karaktär.
Under medeltiden var kvarteret delvis bebyggt. Schilders karta från 1696-97 visar att endast området söder om ruinen var utlagd till tomtmark samt bebyggd vid den tiden. Medeltida lämningar återfinns på flera platser inom kvarterets gränser. Förutom medeltida kulturlager har här även påträffats arkeologiska lämningar av S:t Klemens kyrkogård samt diverse murverk, sannolikt efter byggnader. Bostadshuset på S:t Klemens 20 har medeltida delar och byggnaden på S:t Klemens 24 har en medeltida källare. I kvarterets östra del, på markområdet som idag hyser radhusbebyggelse, fann man på 1970-talet en gjutplats för en kyrkklocka, sannolikt från medeltiden.
Troligtvis bebyggdes kvarteret i sin helhet under 1700-talets första hälft då stadens befolkning ökade stort. I husklassifikation från år 1785 noteras alla fastigheter vara bebyggda. Klassifikationen tar upp samtliga tomter som finns utmärkta på 1883 års karta, dock har då vissa tomter i praktiken slagits ihop, men har kvar sina enskilda numreringar. Gentemot kartan från 1883 visar den från 1912 inga större förändringar. År 1925 fastställdes sträckningen för nuvarande S:t Klemens 1, 2 och 10 i kvarterets norra spets då de tidigare tomterna lades om. Kvarterets östra del, dagens samfällda mark invid ruinen och radhusfastigheterna 12-16, utgjorde under 1900-talet fram till 1970-talet en enda tomtenhet med bakgårdskaraktär. Den nuvarande tomtindelningen med radhusbebyggelse bildades kring 1977-79. Fastigheterna S:t Klemens 17-19 i kvarterets sydöstra del ingick tillsammans med nr 20 tidigare i en stor köpmannagård. Tomterna S:t Klemens 23 och 24 bildades 1983 genom en tomtdelning där fastigheterna sannolikt gick tillbaka till en tidigare gränsdragning.
Fastighetsbeskrivning:
S:t Klemens 1 utgör kvarterets norra spets och angränsar till Tranhusgatan i väster och S:t Klemensgatan i öster. På Schilders karta från 1696-97 finns inga tomter markerade i den här delen av kvarteret, på 1700-talet kom dock markområdet motsvarande dagens fastighet att vara uppdelad på två tomter. Dessa betecknades Norderroten III:92 och 93 och i husklassifikationen från år 1785 noteras bebyggelse i form av ett trähus med tegeltak och ett stall med brädtak på tomt 92, samt ett trähus med tegel och brädtak och ett stall i trä med brädtak, på tomt 93. Kartmaterial från 1883 visar att tomt 93 slagits ihop med 94 i sydväst och enheten är markerad med bägge tomtnumren. Tomtens nuvarande sträckning går tillbaka till omkring år 1925, då de norra delarna av nr 92 och 93 slogs ihop medan de södra bildade nuvarande S:t Klemens 10.
Dagens fastighet är i praktiken delad i två skilda enheter, med var sitt boningshus. Den nordligaste delen (A) utgör även kvarterets norra spets. På denna del finns en relativt stor byggnad vars volym och viss detaljutformning är från sent 1800-tal, men som kan ha utvecklats ur betydligt äldre delar. Byggnaden i sig utgör tomtens norra hörn och i sydväst finns en garagebyggnad. Mellan denna tomtdel och den sydöstra delen (B) löper en låg terrassmur med en liten trappa. Boningshuset på tomtdel B är ett traditionellt och exteriört välbevarat skiftesverkshus, uppskattningsvis från mitten av 1700-talet. Det är placerat med långsidan invid S:t Klemensgatan medan ett uthus från tidigt 1900-tal står i tomtens sydöstra hörn. Fastigheten i sin helhet avgränsas ut mot gatan i nordöst av ett modernt plank med inkörsport. Mellan de bägge boningshusen finns en gångport. Ut mot gatan i väst löper en hög putsad mur där även infartsporten till garaget finns. I öst står ett modernt plank och mot grannfastigheten i söder avgränsas fastigheten av ett enkelt plank samt en mur med ljusinsläpp i betongglas. Gården är gräsbevuxen med inslag av kalkstensflis. Där växer bland annat valnöt, vindruvor, rosor, kaprifol och murgröna.
Fastigheten bidrar till kvarterets och områdets arkitektoniska helhet genom sin struktur och sina rums- och miljöskapande värden. De bägge boningshusen är av kulturhistoriskt värde, där särskilt den östra delen av fastigheten bevarar det ålderdomliga intrycket av den enklare 1700-talsbebyggelse som varit vanlig i stadsdelen.