Fastighet: Fiskaren 10
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret Fiskaren utgör ett avlångt oregelbundet område i öst-västlig riktning beläget i norra stadsdelarna. I och med S:t Olofs gränd i norr angränsar kvarteret till Botaniska trädgårdens södra del. S:t Olofs gränd löper även ner längs kvarterets östra sida. I övrigt avgränsas kvarteret av Strandgatan i väster samt Fiskargränd och Skogränd i söder. Fiskaren tillhörde tidigare Norderrotens andra kvarter, tomt nr 31-33, 37-38 samt 42-45.
Området där kvarteret ligger kallas/har populärt kallats ’Fiskareroten’ eller ’Gajlroten’. Namnen har sitt ursprung från de fiskare som utgjorde ett väsentligt inslag av kvarterens befolkning från åtminstone 1600-tal och framåt. Kvarteret utgörs idag av sammanlagt åtta bebyggda fastigheter. Kvarteret har huvudsakligen en sluten karaktär, där boningshusen ligger invid gatan och gårdsrummen avgränsas av höga plank och murar. Tomterna har relativt stora trädgårdar.
Övervägande delen av kvarterets boningshus är skiftesverkskonstruktioner, uppskattningsvis från 1700- och 1800-talet. Bebyggelsen är av småskalig karaktär med undantag för det stora huset på Fiskaren 7. Denna byggnad är uppförd i kalksten, har medeltida delar och skiljer sig markant, både i storlek och i utförande, från övrig bebyggelse i kvarteret, då det representerar de stora borgarhusen som fanns längs huvudstråken i området kring sekelskiftet 1800. Boningshuset på Fiskaren 9 uppfördes i betonghålsten eller tegel så sent som 1970. Kvarterets samtliga boningshus är putsade och har genomgått ett flertal om- och tillbyggnader under tidens gång.
Under medeltiden tillhörde området den norra delen av stadskärnan, med glesare stenhusbebyggelse samt trähus. Från sent 1600-tal och åtminstone fram till 1860 skedde ett flertal förändringar i tomtindelningen. I början av 1700-talet hade de flesta tomterna stora kålgårdar, vissa fastigheter var helt utan bebyggelse. Sannolikt bebyggdes kvarterets östra del utan en enhetlig och medveten planering med enklare hus under 1700-talet, då stadens befolkning ökade stort. I husklassifikationen från år 1785 noteras alla fastigheter vara bebyggda. Kvarters- och tomtstrukturerna i större delen av området var då i stort sett fastlagd. Tomtindelningen som är utmärkt på 1883 års karta är densamma fram till 1970 då nuvarande Fiskaren 8 styckades av i öst och Fiskaren 9 bildades.
Fastighetsbeskrivning;
Fiskaren 10 är placerad i kvarterets östra del och utgörs av en relativt stor och oregelbunden tomt som sträcker sig från Skogränd i söder till S:t Olofs gränd i norr. Enligt Schilders karta från 1697 är tomtindelningen för marken sådan att nuvarande fastighet motsvaras av tre dåtida. Den norra delen beskrevs som kålgård och de bägge vid nuvarande Skogränd beskrevs vara bebyggda med varsin stuga med kålgård och litet gårdsrum. På 1700-talet kom markområdet att betecknas som Norderroten II:45 och i husklassifikationen från 1785 noteras bebyggelse där i form av ett trähus med tegeltak, ett brygghus och ett stall med brädtak, samt en bod och ännu ett trähus, bägge med brädtak.
Fastighetens nuvarande sträckning går tillbaka till åtminstone 1883. På fastigheten finns idag två skiftesverkshus, som båda ligger längs Skogränd i söder och troligen är uppförda under 1700-talet. Huvudbyggnaden utgörs av det östra huset som är betydligt större än det västra. På 1883 års karta sträckte sig huvudbyggnaden längre västerut än vad den gör idag. Möjligen var då detta hus och 1700-talets brygghus sammanbyggda, och märktes ut som en enda huskropp. Längs fastighetens västra gräns ligger en gårdsbyggnad från sekelskiftet 1900 samt ett garage från 1960-talet. Fastigheten avgränsas av byggnaderna samt en träport mot Skogränd medan ett plank gränsar ut mot S:t Olofs gränd i norr. Även där finns en port. Mot grannfastigheten i öster löper en putsad mur. Tomten är gräsbevuxen och delvis belagd med grus. Där är även gångar av betong samt kalkstensplattor. Växtligheten kan exemplifieras av valnöt, rosor och fruktträd samt diverse exotiska småträd. I trädgården finns även huggen sten och stenbänkar.
Fastighetens relativt ålderdomliga sträckning och de två 1700-talsbyggnaderna är av kulturhistoriskt värde. Vidare tingar hela gårdsmiljön ett rums- och miljöskapande värde för kvarter och område.