Fastighet: Fregatten 21
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret Fregatten är beläget i den nedre västra delen av innerstaden och sträcker sig från Packhusplan i söder till Fiskarplan i norr. I öst gränsar det mot Birgers gränd och Strandgatan och i väst mot stadsmuren intill Almedalen. Stadsmuren har i några fall utnyttjats som yttervägg till byggnader i kvarteret. Kvarteret började sannolikt att bebyggas under senmedeltiden med enskilda byggnader. Innan dess tycks marken, från dåvarande hamnen, Almedalen och upp mot kvarteret, ha varit en öppen plats. Kalvskinnshuset i kvarteret Kalvskinnet är den enda byggnaden som har daterats till denna tid på den öppna platsen. Under senmedeltiden var kvarteret sannolikt till stor del bebyggt och hade av äldre struktur att döma ett större obebyggt torg i den östra delen. Delar av kvarteret Fregatten utgjorde sannolikt torg innanför hamnen. Inga högmedeltida byggnader har bekräftats, däremot har flera stenhus har påvisats som kan vara av senmedeltida ursprung. Dessa skulle då ha kunnat uppkomma i samband med att torgets betydelse minskat då Stora Torget fick större betydelse. Under 1600-talet var kvarteret till större delen utlagt i tomter men med flera obebyggda områden. Under 1600- och 1700-talet fanns en öppen plats i den östra delen som kallades "Willum Tunnbindares plats", "Fru plan" och senare under 1700-talets mitt "Bachers plats". Kvarteret har till stor del bebotts av fiskare, med lämpligt läge till Visbys tidigare hamn i Almedalen. Äldre fotografier från 1800-talets slut och 1900-talets början visar fiskebåtar, uppdragna på land nedanför Kruttornet och gistgården med upphängandet av näten. Fregatten omfattar idag 14 fastigheter med bebyggelse representerade medeltid, 1700-tal fram till 1990-tal. Den äldre strukturen från 1600- och 1700-talets kartor kan ännu anas.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten Fregatten 21 är belägen i kvarterets nordvästra del på båda sidor av Sjömuren.
Fastigheten var bebyggd under medeltid med åtminstone två stenhus. Grundmurar till ett av dessa har funnits i den norra tomtgränsen mot norr och ut på Fiskarplan. Det andra ligger också i den norra delen och kan utgöra två hus. Under 1600-talets slut bestod tomten av tre tomter. Den större av dessa utgjorde trädgård medan de två mindre väster om muren och intill Fiskarporten, var kålgårdar. Under 1700-talet var tomtdelen öster om muren fortfarande trädgård, medan de övriga omfattade det nuvarande boningshuset. Hantverkaren, Tobias Lang, känd för sina kattunstryck, var verksam inom tomten under 1700-talets andra hälft. Fastigheten kallas allmänt för Garvaregården på grund av den garveriverksamhet som låg här under 1800-talets andra hälft. Då var tomtstrukturen i stort sett densamma som idag men på den östra sidan av muren låg då två byggnader vilka idag är borta. Under 1900-talet inreddes delar av den stora byggnaden till bostäder. Under en tid har fastigheten inhyst en del av Frälsningsarméns verksamheter. Här har även funnits en mottagning för tuberkulossjuka. Almedalen var under 1800-talet och början av 1900-talet en lummig plats med grönsaksodlingar och små trähus.
Fastigheten omfattar idag två byggnader. Den stora huvudbyggnaden med tillhörande torklada är från 1700-talets andra hälft. Den ligger väster om muren vänd mot Almedalen. Stadsmuren utgör den östra väggen av byggnaden. På den långsträckta tomtdelen, öster om muren, finns idag endast ett litet uthus placerat intill den östra tomtgränsens mitt. Den avgränsas i övrigt mot Fiskarplan i norr av ett lågt genombrutet trästaket och mot de intilliggande tomterna, Fregatten 1, 2 och 3, av en betongmur med ett träplank. Den södra tomtgränsen mot Fregatten 4 har ett träplank. Gårdsplanen är till större delen belagd med grus. Framför huvudbyggnaden mot Almedalen finns ett lågt genombrutet staket samt en låg häck.
Fastigheten har med sin nuvarande bebyggelse representerat flera, för samhället betydelsefulla verksamheter och besitter därigenom ett samhällshistoriskt värde. Fastigheten har i sin bebyggelsekontinuitet från 1700-talet och välbevarade tomtstruktur ett stort kulturhistoriskt och miljöskapande värde och utgör en omistlig del av innerstaden.