Fastighet: Fregatten 3
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret Fregatten är beläget i den nedre västra delen av innerstaden och sträcker sig från Packhusplan i söder till Fiskarplan i norr. I öst gränsar det mot Birgers gränd och Strandgatan och i väst mot stadsmuren intill Almedalen. Stadsmuren har i några fall utnyttjats som yttervägg till byggnader i kvarteret. Kvarteret började sannolikt att bebyggas under senmedeltiden med enskilda byggnader. Innan dess tycks marken, från dåvarande hamnen, Almedalen och upp mot kvarteret, ha varit en öppen plats. Kalvskinnshuset i kvarteret Kalvskinnet är den enda byggnaden som har daterats till denna tid på den öppna platsen. Under senmedeltiden var kvarteret sannolikt till stor del bebyggt och hade av äldre struktur att döma ett större obebyggt torg i den östra delen. Delar av kvarteret Fregatten utgjorde sannolikt torg innanför hamnen. Inga högmedeltida byggnader har bekräftats, däremot har flera stenhus har påvisats som kan vara av senmedeltida ursprung. Dessa skulle då ha kunnat uppkomma i samband med att torgets betydelse minskat då Stora Torget fick större betydelse. Under 1600-talet var kvarteret till större delen utlagt i tomter men med flera obebyggda områden. Under 1600- och 1700-talet fanns en öppen plats i den östra delen som kallades "Willum Tunnbindares plats", "Fru plan" och senare under 1700-talets mitt "Bachers plats". Kvarteret har till stor del bebotts av fiskare, med lämpligt läge till Visbys tidigare hamn i Almedalen. Äldre fotografier från 1800-talets slut och 1900-talets början visar fiskebåtar, uppdragna på land nedanför Kruttornet och gistgården med upphängandet av näten. Fregatten omfattar idag 14 fastigheter med bebyggelse representerade medeltid, 1700-tal fram till 1990-tal. Den äldre strukturen från 1600- och 1700-talets kartor kan ännu anas.
Fastighetsbeskrivning:
Fregatten 3 är en liten fastighet i kvarterets norra del och angränsar i öster till Strandgatan. Fastigheten representerar den typiskt småskaliga bebyggelse som uppstod i denna del av kvartereret vid mitten av 1700-talet. Det är oklart om tomten var bebyggd under medeltiden, men det finns uppgifter om att den nuvarande byggnaden skulle innefatta medeltida murrester, vilket dock ej är undersökt. Under 1600-talet utgjorde denna tomt en del av en större tomt som ägdes av en Split Christenson och omfattade en stuga av trä med gårdsrum och tillhörande kålgård. Inget stenhus är därmed omnämnt. Troligen är det under andra hälften av 1700-talet som tomten erhöll sin nuvarande utsträckning och då bebyggdes med ett trähus med brädtaktak, vilken är tomtens nuvarande bostadshus. Byggnaden finns noterad i 1785 års husklassifikation. Bostadshuset som ligger i tomtens östra del är byggt i skiftesverksteknik med gaveln mot gatan. Under 1800-talet fanns även små uthusbyggnader i den sydvästra delen av fastigheten. Dessa revs sannolikt vid ombyggnaden 1948, då huset förlängdes mot söder.
Fastigheten med en väl bevarades tomt- och bebyggelsestruktur från andra hälften av 1700-talet har ett stort kulturshistoriskt värde. Den välbevarade byggnaden samt den avskärmade trädgården, utgör dessutom ett högt miljöskapande inslag i stadsdelen och gatubilden.