Fastighet: Gjutaren 5
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret Gjutaren utgör ett triangelformat område i den östra delen av innerstaden. Mot norr angränsar kvarteret till Kryddgränd och i öster till Tunnbindaregatan. Mot söder angränsar kvarteret till den öppna platsen där Blockgränd möter Tunnbindaregatan och i väster till Kanngjutaregränd och i nordväst till Adelsgatan. Kanngjutaregränd benämndes under 1800-talet Sillgränd. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens tredje kvarter med tomtnummer 33-37.
Kvarteret har varit ett av de mer perifera till den äldre stadskärnan. Ingen medeltida gränd är känd i kvarteret. Stora delar av den Södra Klinten utgjordes av åkermark under 1600-talets mitt. De kvarter som var belägna längst i norr på den Södra Klinten var då planlagda. Detta berodde troligen på att de angränsade till den stora genomfartsled som Hästgatan utgjorde. Även Tunnbindaregatan och Kanngjutaregränd utgjorde gamla infartsvägar från sydost och kvarterets oregelbundna form talar för att gatorna funnits där innan kvartersbildningen och den planerade bebyggelsen kom till i området.
Redan på 1646 års karta utgjorde det nuvarande kvarteret Gjutaren planlagd mark och hade samma utbredning som idag. Den första bebyggelsen utgjordes i huvudsak av enkla trähus. Enligt 1696 års karta var kvarteret bebyggt med små trähus, ibland med tillhörande kålgård. Kvarteret var under den här tiden uppdelat i sex tomter, men de dåvarande fastighetsgränserna överenstämmer i huvudsak med dagens. Nuvarande Gjutaren 1 var indelad i tre mindre tomter, samtliga bebyggda med ett trähus med ett mindre gårdsrum eller kålgård. I den här delen av staden bodde vid den här tiden fattigmansbefolkning såsom hantverkare, sjömän och arbetarfolk.
Kvarteret utgörs idag av fyra fastigheter, vilka samtliga är bebyggda. Övervägande delen av byggnaderna är väl bevarade från sina skilda tidsperioder och har ut mot gatan behållit den ursprungliga karaktären. På fastigheten Gjutaren 6 finns ett bevarat stenhus från 1200-talet, vilket har byggts till under 1600-talet. Idag är kvarterets befolkning blandad och fastigheterna bebos permanent.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten Gjutaren 5 är belägen i den mellersta delen av kvarteret, gränsande till Kanngjutargränd i väster och Tunnbindaregatan i öster. På 1696 års karta hade den nuvarande fastigheten Gjutaren 5 samma tomtgränser som idag och benämndes tomt nummer 85. Den var bebyggd med ett trähus med tillhörande gårdsrum och kålgård. Enligt husklassifikationen 1785 benämndes fastigheten Klinteroten III:33 och var bebyggd med ett trähus med bräd- och tegeltak och en lada och fähus med tegeltak. På kartan från 1883 är bebyggelsen belägen i den nordvästra delen av fastigheten. Ett bostadshus var uppfört i vinkel vid fastighetens nordvästra hörn, med långsidan ut mot nuvarande Kanngjutaregränd. Längs den norra fastighetsgränsen fanns en uthusbyggnad eller tillbyggnad i anslutning till vinkelbyggnaden. Vid fastighetens södra fastighetsgräns fanns en mindre uthusbyggnad. Ut mot Kanngjutaregränd fanns en inkörsport eller en mindre tillbyggnad. Efter 1883 uppfördes en byggnad med långsidan i liv med Tunnbindaregatan. Troligen har byggnaderna rivits efterhand, i samband med att de nuvarande uppfördes.
Bebyggelsen utgörs idag av ett bostadshus från 1988, placerat med långsidan i liv med Tunnbindaregatan. Denna byggnad ersatte ett tidigare bostadshus som var beläget på samma plats. Längs den västra fastighetsgränsen finns ytterligare ett bostadshus som uppfördes 1912. I denna byggnad bedrevs plåtslageriverksamhet under en period. Ett tredje bostadshus, från omkring 1870, är placerat med långsidan mot den norra fastighetsgränsen. Fastighetens gårdsrum avskärmas av murar och plank. Söder om bostadshuset vid Tunnbindaregatan finns ett plank som bryts upp av en inkörsport med överliggare. Gården är delvis belagd med gräsmatta och delvis med gångar av grus ooh sten. Trädgården är bevuxen med träd buskar och planteringar i rabatter. Söder om bostadshuset från 1912 finns en stenbelagd uteplats som omgärdas av bevuxna spaljéer.
Fastigheten har en bevarad tomtgräns sedan 1600-talets andra hälft och har därmed ett stort kulturhistoriskt värde. Den har även ett miljöskapande värde för kvarter och stadsdel.