Fastighet: Gluggen 2
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret Gluggen är ett av norra Klintens minsta kvarter. Det utgörs av ett smalt rektangulärt område och angränsar till Norra Murgatan i öster, Lancastergränd i norr, Korsgränd i väster samt Uddens gränd i söder. Gluggen ingick tidigare i Klinterotens fjärde kvarter med tomterna nr 96-99.
Under 1700-talet var området söder om nuvarande Uddens gränd och kvarteret Gluggen åkermark och gick under benämningen Biskopsåkern. Denna åker tillhörde biskopen vid S:ta Mariakyrkan. Uddens gränd är ursprungligen ett gångstråk mellan Kyrktrappan i väster och Murgatan i öster. Kvarteret Gluggen kom att tomtindelas under 1760-talet och hade före detta en planlös bebyggelse tillsammans med kvarteren Porten och Bommen. Av kartmaterial från 1800-talets mitt att döma delades Gluggen vid tomtindelningen in i fyra fastigheter. Dessa övergick under 1800-talets slut i två tomter. Husen som byggdes och beboddes av fattigt folk bestod av enkla par- och enkelstugor, ofta inhyste flera familjer.
De två fastigheterna har i dag nästintill samma tomtindelning som vid slutet av 1800-talet. Båda fastigheternas huvudbyggnader är belägna med långsidan i liv med Korsgatan och uppförda i skiftesverksteknik. Den ena fastigheten har ett uthus från 1900-talets mitt. Boendet i området har successivt övergått från fattigmansboende till status/fritidsboende.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten Gluggen 2 utgör den södra tomten i kvarteret och angränsar till Korsgränd i väster, Norra Murgatan i öster och Uddens gränd i söder. Enligt husklassifikationen från 1785 var tomten bebyggd med ett trähus och stall med brädtak. Ursprungligen bestod fastigheten av två tomter, vilka benämndes Klinteroten IV: 98 och 99. Den södra tomten har troligen varit bebyggd redan på 1740-talet, medan den norra kom att bebyggas under 1760-talet. Tomterna slogs samman 1875 och sedan dess har Gluggen 2 haft sin nuvarande tomtgräns. Bebyggelsen under 1800-talets slut utgjordes av en huvudbyggnad i liv med Korsgatan och en uthuslänga i fastighetens sydöstra hörn, vilken revs efter 1936. Den nuvarande bebyggelsen utgörs av bostadshuset med västra långsidan i liv med Korsgatan och en sopbod i brun panel under ett pappklätt tak.
Fastigheten avgränsas med ett brunt plank mot väster, söder och öster. Planket bryts upp av en rutmönstrad gångport i öster. Längs grannens gårdshus i norr löper en kalkstensmur. Trädgården är delvis belagd med kalkstensflis och delvis bevuxen med gräs. Den har en växtlighet som utgörs av buskar och träd.
Fastigheten har genom bostadshuset från 1700-talet ett kulturhistoriskt värde och med sin småskalighet betingar den även ett miljöskapande värde för bebyggelsemiljön på Norra klinten.