Fastighet: Hammaren 4
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret Hammaren är ett långsmalt, kilformat område, beläget i den södra delen av Visby innerstad. Det gränsar till Mellangatan i nordväst, Trappgränd i nordost och till S:t Hansgatan i sydost. Mot sydväst är kvarteret i det närmaste spetsformat och ansluter där mot Slottsbackens norra ände.
Området ligger omedelbart söder om den medeltida stadskärnan. Endast ett fåtal, mindre arkeologiska undersökningar, där man främst påträffat kulturlager i form av medeltida murverk, har genomförts i området. Dessa ger dock inte någon tydlig bild av hur de nuvarande kvartersgränserna överensstämmer med de medeltida. I en byggnad på Hammaren 11 finns två små, välvda rum som ingått i ett medeltida stenhus och på Hammaren 6 finns rester efter en medeltida källare. På Meyers karta, från 1646, har kvarteret sin nuvarande form, men är markerat som obebyggt. Enligt 1781 års roteindelning omfattade nuvarande Hammaren tomterna 7-16 i Strandrotens tredje kvarter.
Kvarteret har idag en för staden representativ, blandad bebyggelse, med byggnader från 1700- till 1900-talet. Den har dock en viss uppdelning av byggnadskategorier, så till vida att det i högre grad finns större stenhus i den södra delen, medan den norra delen främst består av enklare träbyggnader. De förra ägdes under 1700- och 1800-talet nästan uteslutande av borgare samt handels- och ämbetsmän, medan de senare främst beboddes av hantverkare och deras familjer. På Hammaren 1, längst mot norr, finns en tegelbyggnad från 1900-talets början, kallad Rosenhill, som under en period fungerat som pensionat och söder om denna, på Hammaren 2, fanns en matservering kring sekelskiftet 1900. Kvarteret är typiskt för stadsdelen, så till vida att den huvudsakligen består av bostadshus och helt saknar de mindre uthus från 1700- och 1800-talen, som förekommer i stadens norra och östra delar. Uthusbebyggelsen utgörs här i stället av, större och mindre, garage från 1900-talet.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten Hammaren 4 är oregelbunden till formen och placerad i den mellersta delen av kvarteret. Den sträcker sig tvärs igenom kvarteret, från Mellangatan i väster till S:t Hansgatan i öster. Rester efter en medeltida stenbyggnad har påträffats i gatan öster om fastigheten. Enligt Schindlers karta, från 1697, utgjordes nuvarande Hammaren 4 då helt eller delvis av tre tomter. Tomtnummer 23, mot Mellangatan, samt tomterna 27 och 28 mot S:t Hansgatan. De var bebyggda med var sitt trähus. Efter roteindelningen 1781, när kvarteret uppgick i Strandrotens tredje kvarter, kvarhölls den inbördes indelningen i tre tomter med samma sträckning. Enligt husklassifikationen från 1785 var tomten mot Mellangatan, tomtnummer 10, bebyggd med ett reveterat (kalkslaget) trähus, delvis täckt med tegel och delvis med bräder. Det reveterade trähuset motsvarar sannolikt ett av de skiftesverkshus, från 1600-talet, som idag ingår i bebyggelsen på grannfastigheten i norr, Hammaren 6. På tomten fanns även ett stall med likadan stomme samt ett brygghus av trä, båda under brädtak. Den södra av de båda tomterna mot S:t Hansgatan, nummer 13, var bebyggd med ett stenhus under tegeltak och ett stall av trä under brädtak. Tomten norr om denna, nummer 14, var bebyggd med ett trähus och ett stall, båda under tegeltak. På kartan från 1883 finns inga inbördes avgränsningar mellan tomterna och de hade tillsammans fått den nuvarande yttre avgränsningen, varvid det ovan nämnda reveterade skiftesverkshuset kommit att ingå i nuvarande Hammaren 6. Under 1800-talets andra hälft, mellan 1856 och 1883, kom i stället brygghuset, beläget mellan de båda fastigheterna, att uppgå i nuvarande Hammaren 4.
På kartan från 1883 finns fyra markerade byggnader på nuvarande Hammaren 4. Av dessa är två byggnader i tomtens södra del numera försvunna. De revs omkring 1960. Den ena, av dessa två, var en ladu-, stall- och fähusbyggnad i skiftesverk från 1700-talet, placerad med långsidan längs S:t Hansgatan. Den andra var ett avträde med två avdelningar som låg väster om detta. Fram till 1800-talets första årtionden ägdes tomterna främst av hantverkare och sjömän. Sedan dess har tomterna varit samägda och främst innehafts av ämbets- och handelsmän.
Sedan 1990 består fastighetens bebyggelse åter av fyra byggnader. Stenhuset, från 1700-talets andra hälft, som är uppfört i suterräng i en våning med två inredda vindsplan samt källare, är placerat med långsidan mot S:t Hansgatan. Byggnaden inrymmer idag flera bostäder och kontorslokaler. Mot dess södra gavel uppfördes redan omkring 1793 en envåningstillbyggnad, även den i sten. I fastighetens sydvästra del finns ett garage av putsad hålsten som uppfördes 1960 efter att de två nämnda uthusen rivits. Mitt på fastigheten finns ytterligare en biluppställningsplats, med täckta garage och delvis öppen carport. I tomtens norra del finns den andra kvarvarande 1700-talsbyggnaden. Det är ett mindre bostadshus, med ålderdomligt utseende, som ursprungligen var inrett till brygghus. Fastigheten omges av plank, vilka mot de båda gatorna bryts upp av ingångs- och inkörsportar. Gården är terrasserad i tre nivåer. Den nedre nivån, mot parkeringsgården i väster, avgränsas med en kalkstensmur, krönt av ett brädstaket. Parkeringen är, liksom uppfarten från S:t Hansgatan i öster, grusad. I övrigt är gården gräsbevuxen och har gångar med betongplattor. Övrig växtlighet utgörs av diverse barr-, löv- och fruktträd.
Fastigheten har, trots en förändrad bebyggelsestruktur, karaktären av borgargård med från 1700-talets slut och har därmed ett stort kulturhistoriskt värde. Bostadshusets gatufasad är välbevarad och utgör ett väsentligt, miljöskapande inslag i gatubilden.