Fastighet: Kompaniet 5
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret Kompaniet är relativt litet och består av fyra fastigheter. Det angränsar i norr till Lybska gränd, i söder till Kompanigränd, i väster till Strandgatan och i öster till Mellangatan.
Kvarteret ingår i den delen av Visby där en äldre trähusbebyggelse en gång utgjorde den första stadsbildningen på 900-talet. Under medeltiden gick en eller två gränder genom kvarteret. På de tidigaste kartorna från 1600-talet har kvarteret inte kvar sina medeltida gränder, utan ser ut som det gör idag. Kvarteret ligger vid Strandgatan, medeltidens huvudgata. Vid den tiden var det bebyggt med stenhus, av vilka en del grunder och andra rester finns kvar i och runt omkring dagens befintliga hus. Den nordvästra delen av kvarteret gick delvis ut i Strandgatan som på så vis fick en oregelbunden sträckning. Söder om det i gatan utskjutande huset uppkom därför en liten öppen plats i gaturummet.
I kvarteret finns fyra byggnader från 1700-talet bevarade. Två av de är stenhus och ligger mot Strandgatan och de andra två är mindre skiftesverkshus. Av 1785-års husklassifikation framgår att det fanns fler komplementbyggnader, verkstad, brygghus, stall samt att östra delen av kvarteret nyttjades som trädgård. Kvarteret har sucesivt byggts till och äldre bebyggelse rivits. Sin nuvarande bebyggelseutbredning fick kvarteret vid 1900-talets början. Mot Strandgatan präglas idag kvarteret Kompaniet av Värdhuset Lindgården, en byggnad som under 1800-och 1900-talet bland annat var en köpmannagård. Mot Mellangatan ges en slutet intryck med den stora byggnaden som idag rymmer Hotell Gute, men som ursprungligen användes för Nykterhetslogen den Hickmanska Godtemplarordens verksamhet. Hela kvarteret ger ett förhållandevis slutet uttryck med flera höga byggnader i sten.
Fastighetsbeskrivning:
Kompaniet 5 är den största tomten i kvarteret och utgör hela den sydvästra delen, i söder angränsande till Kompanigränd, i väst till Strandgatan och i norr till Lybska gränd. I hörnet där Kompanigatan och Strandgatan möts ligger en byggnad med ursprung i 1700-talet, vilken nyttjas som bostadshus och värdshus, Värdshuset Lindgården. I fastighetens nordvästra hörn längs Lybska gränd ligger en byggnad sannolikt byggd vid mitten av 1700-talet och utnyttjas idag till uthyrning åt värdshusverksamheten. Inne på gården ligger en byggnad vilken rymmer garge och förråd, byggd vid mitten av 1800-talet.
Tomten var tidigare endast bebyggd i de syd- och nordvästra hörnen. I fastighetens sydvästra hörn fanns en medeltida byggnad med en för staden viktig funktion då den under slutet av 1500-talet och större delen av 1600-talet fungerade som stadens medborgarhus. Byggnaden förföll och ersattes 1756 av den nu stående stenbyggnaden, belägen med praktfasaden mot Strandgatan i väster. Byggnaden har senare byggts till mot öster. I fastighetens nordvästra hörn sköt ett medeltida hus ut i gatan, men kortades av med fyra meter på 1700-talet. Omkring 1800-talets mitt uppfördes en magasinsbyggnad med långsidan utmed västra fasighetsgränsen. Ungefär samtidigt byggdes två magasinsbyggnader i nord-sydlig riktning vilka avdelade fastigheten i en västlig och en östlig del. Då Strandgatan breddades 1930 förlorade fastigheten en mindre bit mark och 1800-talsbyggnaden utmed västra fastighetsgränsen revs. Under 1900-talet har huvudbyggnaden utökats med ett flertal utbyggnader.
Den östra delen av tomten är idag ett asfalterat gårdsutrymme vilket används som parkering. Den västra delen utgör en lummig och terrasserad gård i två nivåer där övre nivån i öster med pergola och fontän utgör uteservering.
Fastigheten har inte enbart varit bostadshus utan här har rymts flera olika adminisrativa funtioner. På 1700-talet var här landskontor, under 1800-talet har det varit en köpmannagård och under en period rymdes här DBW:s fri- och fattigskola. Det var först i slutet av 1960-talett som huvudbyggnaden byggdes om till Värdhus.
De olika verksamheterna som funnits här sedan 1700-talet kan man skönja i dagens bebyggelse. Fastigheten har genom sin äldre bebyggelse, vilken visar på en kontinuitet i byggandet från medeltiden fram till mitten av 1900-talet ett såväl stort kulturhistoriskt som miljöskapande värde.