Fastighet: Kruset 12
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kruset är ett rektangulärt kvarter som är beläget i den norra Klintens södra del. Kvarteret omgärdas av Trappgatan i nordväst och Nygatan med Klinttorget i sydost. I nordost angränsar det till Klintgränd och i sydväst till Torngränd. Redan under medeltiden användes området på norra Klinten till åker- och betesmark. Under 1700-talet låg kvarteret inom Madame Kinlocks åker, vilken fått namn efter rådmansänkan Catharina. Efter hennes död tillföll åkern hennes svärson Nils Lundberg och benämndes därefter Lundbergs åker fram till tomtindelningen 1778. Kvarteret kom delvis att följa åkerns gränsdragning och indelades i elva fastigheter, vilka kom att tillhöra Klinterotens fjärde kvarter med tomterna nummer 25-35. Vid 1785 års husklassifikation var redan nio stycken av dessa tomter bebyggda. Bebyggelsen utgjordes av trähus, huvudsakligen skiftesverkshus. Av de personer som lät uppföra hus och bodde i kvarteret vid den här tiden var hälften sjömän eller skeppare. I övrigt var det en relativt blandad befolkning med hantverkare och arbetare som bodde här. Strax efter 1800-talets mitt inföll den norra Klintens andra exploateringsfas, då de äldre byggnaderna moderniserades eller i några fall revs för att lämna plats för ny bebyggelse.
Kvarterets ursprungliga tomtindelning har endast genomgått mindre förändringar, då ett par fastigheter delats upp på flera mindre. Idag utgörs det av 14 fastigheter. Kvarteret har en mycket väl bevarad tomt- och bebyggelsestruktur. Denna präglas av de två byggnadsfaserna i slutet av 1700-talet och under 1800-talets andra hälft och där bebyggelsen förändrats enligt den gängse utvecklingen på norra Klinten. Sju av de nuvarande fastigheterna har bostadshus med ursprung från 1700-talet. Dessa mindre trähus har moderniserats och i de flesta fall byggts till bakåt under 1800-talet för att utvidga bostadsytan med till exempel köksutrymmen. Fyra av kvarterets bostadshus är uppförda under 1800-talets andra hälft och försedda med klassicerande element som exempelvis frontespiser. Under 1900-talet moderniserades bebyggelsen ytterligare, med bland annat vatten och avlopp samt kompletterande tillbyggnader. Två bostadshus nyuppfördes under 1900-talets senare del. Dessa hus är byggda i en annan skala än den äldre bebyggelsen, med högre takresning och större byggnadsvolym. Under 1800-talet var varje tomt försedd med ett eller flera uthus, vilka ofta revs under 1900-talet i samband med att bostadshuset moderniserades. Nya gårdshus av modern karaktär med tvättstuga, garage och förråd uppfördes i dess ställe. Dock kvarstår några av de äldre uthusbyggnaderna, vilka tidigare varit stall, avträde eller vedbod, men som under 1900-talet byggts om och fått ny funktion. Kvarteret som från början representerade ett av Visbys fattigare områden, har under 1900-talet stadigt blivit alltmer attraktivt ur boendesynpunkt.
Fastighetsbeskrivning:
Kruset 12 är belägen i kvarterets nordvästra del och angränsar till Trappgatan. Troligen fick tomten sin nuvarande storlek då den infästes 1778. Den benämndes vid den här tiden för Klinteroten IV:31. Enligt 1785 års husklassifikation fanns här ett trähus med brädtak. Denna byggnad utgör sannolikt större delen av stommen i det nuvarande bostadshuset. Detta är beläget i fastighetens norra hörn med långsidan längs Trappgatan. 1903 gjordes en genomgripande ombyggnad av bostadshuset då detta fick en enkelt klassicerande exteriör. På 1883 års karta finns utöver bostadshuset ett större uthus längs den sydöstra tomtgränsen och ett mindre, förmodligen ett avträde, vid det södra hörnet. Det större uthuset kvarstår än idag, medan det förmodade avträdet revs någon gång under tidigt 1900-tal. Under 1800-talet fanns ett bageri i bostadshuset.
Fastigheten avgränsas mot gatan av en hög tvådelad port med stående brunmålade brädor krönt av en överliggare med sågtandad list. Mot norr finns en putsad mur. Trädgården utgörs av en grönyta, som bitvis är belagd med grus och kalkstensflis. Trädgården är väl uppvuxen med bland annat fruktträd och planterade buskar.
Fastigheten har genom den väl bevarade tomt- och bebyggelsestrukturen samt bostadshusets bevarade stomme från 1700-talet ett stort kulturhistoriskt värde. Bostadshusets fasad, med ett uttryck som är typiskt för tiden kring sekelskiftet 1900, har ett miljöskapande värde och en karaktärsgivande roll i bebyggelsemiljön längs Trappgatan.