Fastighet: Kruset 2
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kruset är ett rektangulärt kvarter som är beläget i den norra Klintens södra del. Kvarteret omgärdas av Trappgatan i nordväst och Nygatan med Klinttorget i sydost. I nordost angränsar det till Klintgränd och i sydväst till Torngränd. Redan under medeltiden användes området på norra Klinten till åker- och betesmark. Under 1700-talet låg kvarteret inom Madame Kinlocks åker, vilken fått namn efter rådmansänkan Catharina. Efter hennes död tillföll åkern hennes svärson Nils Lundberg och benämndes därefter Lundbergs åker fram till tomtindelningen 1778. Kvarteret kom delvis att följa åkerns gränsdragning och indelades i elva fastigheter, vilka kom att tillhöra Klinterotens fjärde kvarter med tomterna nummer 25-35. Vid 1785 års husklassifikation var redan nio stycken av dessa tomter bebyggda. Bebyggelsen utgjordes av trähus, huvudsakligen skiftesverkshus. Av de personer som lät uppföra hus och bodde i kvarteret vid den här tiden var hälften sjömän eller skeppare. I övrigt var det en relativt blandad befolkning med hantverkare och arbetare som bodde här. Strax efter 1800-talets mitt inföll den norra Klintens andra exploateringsfas, då de äldre byggnaderna moderniserades eller i några fall revs för att lämna plats för ny bebyggelse.
Kvarterets ursprungliga tomtindelning har endast genomgått mindre förändringar, då ett par fastigheter delats upp på flera mindre. Idag utgörs det av 14 fastigheter. Kvarteret har en mycket väl bevarad tomt- och bebyggelsestruktur. Denna präglas av de två byggnadsfaserna i slutet av 1700-talet och under 1800-talets andra hälft och där bebyggelsen förändrats enligt den gängse utvecklingen på norra Klinten. Sju av de nuvarande fastigheterna har bostadshus med ursprung från 1700-talet. Dessa mindre trähus har moderniserats och i de flesta fall byggts till bakåt under 1800-talet för att utvidga bostadsytan med till exempel köksutrymmen. Fyra av kvarterets bostadshus är uppförda under 1800-talets andra hälft och försedda med klassicerande element som exempelvis frontespiser. Under 1900-talet moderniserades bebyggelsen ytterligare, med bland annat vatten och avlopp samt kompletterande tillbyggnader. Två bostadshus nyuppfördes under 1900-talets senare del. Dessa hus är byggda i en annan skala än den äldre bebyggelsen, med högre takresning och större byggnadsvolym. Under 1800-talet var varje tomt försedd med ett eller flera uthus, vilka ofta revs under 1900-talet i samband med att bostadshuset moderniserades. Nya gårdshus av modern karaktär med tvättstuga, garage och förråd uppfördes i dess ställe. Dock kvarstår några av de äldre uthusbyggnaderna, vilka tidigare varit stall, avträde eller vedbod, men som under 1900-talet byggts om och fått ny funktion. Kvarteret som från början representerade ett av Visbys fattigare områden, har under 1900-talet stadigt blivit alltmer attraktivt ur boendesynpunkt.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten Kruset 2 är belägen i den nordöstra delen av kvarteret, angränsande till Nygatan och Klinttorget. Tomtens omfattning har varit densamma åtminstone från mitten av 1800-talet, men troligen från tomtregleringen 1778. Tidigare benämndes fastigheten Klinteroten IV:29. Denna tomt var enligt 1785 års husklassifikation bebyggd med ett korsvirkeshus med tegeltak. Med stor sannolikhet är detta hus samma byggnad som finns med på 1883 års karta, placerad med den sydöstra gaveln längs gatulinjen. Vid den sydvästra fastighetsgränsen fanns vid den här tiden två mindre uthus, innehållande vedbod och avträde. Vid slutet av 1880-talet genomgick korsvirkeshuset en kraftig förändring i och med en tillbyggnad.
1960 revs korsvirkesbyggnaden och det nuvarande bostadshuset uppfördes i en, för 1960-talets uppfattning, anpassad exteriör. Denna byggnad är belägen på samma plats som det tidigare huset och liksom detta med långsidan längs Nygatan. Längs hela den nordvästra fastighetsgränsen sträcker sig ett gårdshus från 1947, vilket inrymmer garage och verkstad. I samband med uppförandet av gårdshuset revs de äldre uthusen. Fastighetens gårdsrum har en öppen infart från Nygatan, men avgränsas mot grannfastigheten i norr via en putsad mur och mot sydväst av ett brädplank på betongsockel. Gården har ett trädäck vid gårdshusets östra sida, men är i övrigt belagd med grus och endast försedd med ett fåtal planteringar.
Fastigheten har ett kulturhistoriskt värde genom den bevarade tomtsträckningen, som troligen härrör från 1700-talets tomtreglering. 1900-talets bebyggelse utgör ett modernt inslag på den norra Klinten, men har ut mot gaturummet en till omgivande bebyggelse anpassad utformning.