Fastighet: Krämaren 3
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret Krämaren är oregelbundet till formen och beläget i innerstadens östra del. Det gränsar till Hästgatan i norr, Knägränd i öster, Kryddgränd i söder och Wallérs plats i väster. Kvarteret finns utsatt som planerat område redan på 1646 års karta. Området har antagligen varit bebyggt längre än så med tanke på dess närhet till Hästgatan, som ända sedan medeltiden varit en viktig farled från Österport ner till stadskärnan och hamnen. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens tredje kvarter med tomtnumren 38-41 och 43-44.
Tomtindelningen i kvarteret har skiftat sedan 1600-talet. På kartan från 1696-97 utgör de två nordligast belägna tomterna, nuvarande fastigheterna Krämaren 1-2, en gemensam fastighet. Den västra tomten, nuvarande Krämaren 3, motsvarades av två skilda tomter där delen mot Wallérs plats även innefattade en bit av nuvarande Krämaren 4. Krämaren 5, längst i söder, har bildats genom sammanslagning av två tomter som finns markerade redan på 1697 års karta. Den nuvarande tomtindelningen har kvarteret haft sedan 1800-talets andra hälft. Under 1600- och 1700- talen var kvarteret i huvudsak glest bebyggt med trä- och stenhus och tillhörande uthus.
Kvarteret är idag indelat i fem fastigheter. På Krämaren 3 finns en stenbyggnad som är uppförd i etapper och vars äldsta delar möjligtvis är av medeltida ursprung. Den äldsta bebyggelsen finns annars i kvarterets sydöstra del på Krämaren 4 och 5, med bostadshus i trä från 1700-talet respektive sten från 1800-talets mitt. Kvarterets övriga bebyggelse utgörs huvudsakligen av större stenbyggnader med affärsverksamhet, uppförda mellan 1900 och 1950.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten Krämaren 3 är en vinkelformad tomt. Den gränsar mot Wallérs plats i väster och går sedan i vinkel rakt österut, igenom kvarteret, för att slutligen smalna av mot Knägränd. Kartan från 1696-97 visar att fastigheten då motsvarade två tomter. Den ena var belägen utmed Wallérs plats i väster, där det skall ha funnits "een öde platz". På den östra tomten fanns då ett trähus med tillhörande gårdsrum och kålgård. Vid tiden för 1785 års husklassifikationen var den avgränsad till en tomt, benämnd Klinteroten III: 39, bebyggd med ett trähus under brädtak och tillhörande trädgård. Det är förmodligen samma hus som 1883 var beläget ut mot Wallérs plats. På tomten hade det då tillkommit två gårdshus. I samband med uppförandet av den befintliga huvudbyggnaden, 1898, uppgick de sydligaste sex metrarna av fastigheten i norr, nuvarande Krämaren 2 i fastigheten. Sedan dess har fastigheten haft samma avgränsning.
Huvudbyggnaden är ett affärs- och bostadshus av tegel och kalksten i två våningar med långsidan invid Wallérs plats i väster. I byggnadens södra del finns rester av det äldre 1700-talshuset kvar. I fastighetens mellersta, kilformade del finns ett gårdshus med två byggnadsdelar från 1902, båda placerade med långsidorna längs den norra tomtgränsen. Gårdshuset är numera helt moderniserat och ombyggt och inrymmer förråd och bostäder. I fastighetens södra del finns en gräsmatta som ligger i nivå med taket på huvudbyggnadens första våning och sträcker sig bakåt, inåt gården. Från gräsplanen leder en trappa ner till gatuplanet.
Fastigheten är mot söder avgränsad med ett smidesstaket, där varje sektion är infäst i pelare av murade kvaderstenar. Mot söder finns även en sträcka med en hög mur av silikattegel samt ett spjälstaket på gjuten sockel. Muren är bemålad med ett färggrant havsmotiv. Längs den norra tomtgränsen sträcker sig en hög mur av lertegel. Ut mot Knägränd finns en tvådelad inkörsport, klädd med snedställd panel på ramar av järn.
Gården är belagd med gjuten cement, plattor, grus och gräs. Öster om huvudbyggnaden finns rosenrabatter. Trädgården åt söder ligger på en lägre nivå och är bevuxen med buskar och gräs.
Fastighetens välbevarade huvudbyggnad från sekelskiftet 1900 är ett av de många större stenhus i kvarteret som är präglade av en lång period av handelsverksamhet kring Wallérs plats och på senare tid även Adelsgatan. Fastigheten har därför ett stort kulturhistoriskt värde. Uthuslängan, med sin bevarade volym bidrar även till att ge fastigheten ett miljöskapande värde i stadsdelen.