Fastighet: Läroverket 1
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret Läroverket ligger mitt i Visby och angränsar i norr till Schweitzergränd, i söder till Bremergränd, i öster till Stettinergränd och i väster till S:t Hansgatan. Kvarteret utgörs sedan 1855 av en fastighet. Den bebyggdes i samband med avstyckningen av Wisby läroverk med tillhörande byggnader och skolgård. Kvarteret har sedan dess inte förändrats nämnvärt då det gäller bebyggelsestruktur och användning.
Kvarteret var under medeltiden uppdelat i minst fyra kvarter och var sannolikt fullbyggt med stenbyggnader. Dessa finns dokumenterade och idag bevarade under mark. 1829 bestod det nuvarande kvarteret av två kvarter, vilka var bebyggda med stehus, vilka bestod av sammanbyggda medeltida murverk samt trähus. Samtlig bebyggelse revs eller flyttades innan 1859, då skolbyggnaden stod färdig.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten Läroverket 1 motsvaras idag av ett kvarter. På fastigheten ligger S:t Hansskolan vilken byggdes vid mitten av 1800-talet samt en tillhörande gymnastiksal som uppfördes 1939. Det nuvarande kvarteret och fastigheten bildades 1855, genom en sammanslagning av två kvarter, vilka tillsammans var uppdelade i fem fastigheter. Förändringen innebar ett drastiskt ingrepp i den medeltida stadsplanen. Det norra av de båda kvarteren var under medeltiden indelad i ytterligare tre mindre kvarter. Dessa tre kvarter delades av en T-formad gränd, som löpte mellan S:t Hansgatan-Stettinergränd-Schweitzergränd,. Tvärgränden var igenlagd vid mitten av 1600-talet. 1697 var kvarteren indelade i tillsammans tio fastigheter.
Exploateringsgraden i kvarteren lär under medeltiden ha varit hög. Vid de arkeologiska utgrävningar som företagits i den västra delen, 1930, och i den östra, 1940, frilades delar av grunder till sex medeltida stenhuslängor vilka var traditionellt placerade, parvis i öst-västlig riktning i kvarteren. Merparten av dessa lär helt eller delvis ha raserat under stadens stagnation under senmedeltiden och på 1646 års karta markeras endast de västra delarna som bebyggda. Enligt uppgift från 1697 års karta skall ett badhus vid namn "S:t Jöran", ha kvarstått vid tillfället. Byggnaden har inte påträffats vid någon utgrävning och antas därför ha varit belägen ungefär mitt i dagens kvarter.
Fyra av de raserade stenhusen utmot S:t Hansgatan genomgick ombyggnader vid 1700-talets senare hälft, vilket resulterade i två stenhus med långsidorna mot S:t Hansgatan. Det södra av de båda ombyggda stenhusen uppfördes som spinnhus och innehöll det så kallade Kollbergska huset. Detta har avbildats av P A Säve 1858, som ägde huset från 1820 till 1838. Det norra huset kallades det Andrée/Cedergrenska huset. I samband med sammanslagningen av gymnasiet och trivialskolan blev det gamla Gymnasiet vid Strandgatan för litet, varpå Kungl. Maj:t anmodade domkapitlet att snarast sörja för ett nytt läroverk. Samtliga fem fastigheter exproprierades 1855, varefter all dess bebyggelse revs: sex bostadhus varav fyra i sten, fyra stallar av sten och trä, ett brygghus och två magasin av sten. Ett mindre bostadshus i skiftesverk, "Perskammaren", flyttades av P A Säve till hans dåvarande tomt, nuvarande Kapellet 1.
Läroverksbyggnaden uppfördes efter ritningar upprättade av Fredrik Wilhelm Scholander och stod klar 1859. Byggnadens monumentalitet förstärks av dess solitära placering med den öppna skolgården framför. 1863 uppfördes ett mindre gymnastikhus utmed Stettinergränd, vilket var i bruk fram till 1940, då det nuvarande byggdes. P A Säve ritade ett förslag till planering av skolgården på 1850-talet, med bland annat en staty över Christoffer Polhem, vilket aldrig genomfördes. I förslaget ingår dock att skolgården skulle omges av popplar, vilket realiserades. Popplarna står kvar än idag. 1930 anlades en låg kalkstensmur runt skolgården, som sedan 1952 har varit belagd med asfalt. Enligt L Dahlquists förslag består skolgårdens södra del av diverse lekplatselement, såsom gungor och klätterställningar och dess norra del av buskar planterade i rabatter. Mellan skolbyggnaden och gymnastikbyggnaden finns en asfalterad bakgård, villken i sin norra del har en lastramp avdelad från gården med ett plank samt en panelklädd sopbod. 1971 sattes ett trästaket upp runt skolgården.
Fastigheten med sin mångfacetterade historiska utveckling besitter åtskilliga värden som är av stor betydelse för stadskärnan, speciellt starka symbol- och identitetsvärden för alla de Visbybor som genomgått sin skoltid här samt ett miljöskapande värde i den dominerande storlek och placering som denna välbevarade byggnad innehar. Fastigheten har även ett stort arkitektur- och kulturhistoriskt värde genom den väl bevarade bebyggelsestrukturen från mitten av 1800-talet, de arkitektritade skolbyggnaderna vilka är mycket representativa för sin tid.