Fastighet: Berget 19
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret Berget utgör ett långsträckt och oregelbundat format område. Det är uppdelat i två delar med en större del nedanför den södra klintkanten samt en något mindre del ovanför. Kvarteret gränsar till Trappgränd i nordost, Kinbergsplats och Björngränd i sydost, Stenklivet i söder, Slottsbacken i väster och S:t Hansgatan i nordväst. På klintkantens branta sluttning mot nordväst, ovanför fastigheterna Berget 19-21 och 26, löper en gräsbevuxen fastighet Berget 30, vilken ägs av Gotlands Kommun. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens första kvarter med tomtnummer 5-19 samt Strandrotens fjärde kvarter med tomtnummer 11-19.
Kvarteret var till viss del bebyggd sedan medeltiden. I kvarterets norra del, på fastigheterna Berget 23, 26-29, har gravar och murar framkommit som bland annat tillhört S:t Hans och S:t Pers kyrkogårdsområde. Kvarteret har varit planlagt och bebyggt sedan mitten av 1600-talet, men av bebyggelsen från denna tid finns sannolikt ingenting kvar. Kartan från 1646 visar att kvarteret redan då hade i stort sett samma sträckning som idag. Enligt 1697 års karta var kvarteret indelat i tjugosju tomter, varav de större låg i kvarterets nordvästra del längs S:t Hansgatan. I kvarterets sydöstra del, uppe på klinten, fanns ett flertal mycket små tomter. Under 1700-talet omfattade bebyggelsen, uppe på klinten, främst trästugor med tillhörande kålgårdar, medan tomterna nedanför klinten utgjordes av mer burgna gårdar.
Bebyggelsen i den nedre delen av kvarteret domineras av större 1800- och 1900-talsbyggnader placerade längs S:t Hansgatan. Gatan betraktades under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet som stadens ”fina gata”. På fyra av fastigheterna kvarstår byggnader från 1700-talets mitt. De största förändringarna vad gäller bebyggelsen har skett i kvarterets norra del, på fastigheterna Berget 23, 26-29. På fastigheterna Berget 23, 27 och 28 är bebyggelsen från 1970-1980-talet. Bostadshusen på de sistnämnda fastigheterna har utformats och anpassats till den omgivande bebyggelsen. Flera av fastigheterna nedanför klinten sluttar relativt kraftigt och har trappor som förbinder de olika nivåerna. Den sydöstra delen av kvarteret, ovanför klinten domineras av en småskalig 1700-tals bebyggelse, vilken endast delvis har utsatts för förändringar. Bebyggelsen i den norra delen av kvarteret präglas av byggnader, med en större volym, uppförda under 1800-talets andra hälft. Den gårdsbebyggelse som fanns under 1800-talet kvarstår på tre fastigheter, men har i övriga fall rivits och ersatts av nya uthusbyggnader under 1900-talet. Kvarteret är i dag uppdelat i tolv fastigheter på Södra Klinten och ytterligare fjorton fastigheter som tillhör de Södra stadsdelarna. Tomtgränserna har skiftat något under århundradena, men flera av fastigheterna har kvar sin ursprungliga utbredning.
Kvarterets huvudsakliga del, Berget 13-21, 23 och 26-28, är belägen nedanför klinten och ingår i de Södra stadsdelarna, medan fastigheterna uppe på klinten, Berget 1-10 och 24-25, hör till den Södra Klintens bebyggelse. Därför presenteras kvarterets fastigheter i skilda sammanhang.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten Berget 19 är belägen nedanför klinten i kvarterets mellersta del, gränsande till S:t Hansgatan i nordväst. Enligt 1697 års karta motsvarades den nuvarande fastigheten av tomtnummer 15, som var bebyggd med ett trähus samt kålgård och ägdes av Hans Christophersen. Före den nu rådande fastighetsindelning benämndes tomten Strandroten IV:15. fjärde kvarer och omfattade även nuvarande Berget 20. Vid 1785 års husklassifikation var tomten bebyggd med ett trähus med tillbyggnad, båda försedda med tegeltak. På tomten fanns även ett brygghus i sten, ett stenhus, en drängstuga i trä, ett stall, ett kohus, och en lada i sten. Var på tomten dessa byggnader var placerade är dock oklart. Enligt en krogförteckning från 1768 ska krogrörelse ha bedrivits på gården. Sannolikt har denna verksamhet bedrivits i det nuvarande bostadshuset på fastigheten Berget 20. På 1883 års karta omfattar fastigheten även nuvarande fastigheten Berget 18 och 20. Vid den här tiden finns, på marken för den nuvarande fastigheten, en huvudbyggnad placerad med långsidan i liv med S:t Hansgatan. Sannolikt motsvarar denna byggnad dagens bostadshus, vilket har byggts om och till under senare tid. På 1912 års karta har fastigheten fått sin nuvarande sträckning och benämns Strandroten IV:15½. Gårdsbebyggelsen har varierat under 1900-talet och idag finns endast ett mindre förråd med soprum från 1992, uppfört längs den nordöstra fastighetsgränsen. Fastighetens gårdsrum avskärmas ut mot gaturummet av bostadshuset. I bostadshusets södra del finns ett portlider med smidesgrind, som leder in till gården. Längs de nordöstra och sydvästra fastighetsgränserna löper murar. Innergården är belagd med grus och växtligheten domineras av klängväxterna på klintbranten och enstaka träd.
Fastigheten har ett kulturhistoriskt värde med sin i huvudsak bevarade utbredning och bostadshuset från 1800-talets andra hälft. Bostadshuset är en god representant för de stor byggnader som uppfördes längs S:t Hansgatan under 1800-talets andra hälft och 1900-talets början. Den har en för denna tid karaktäristisk struktur med flerbostadshus och en stor innergård och betingar därmed även ett miljöskapande värde.