Fastighet: Berget 2
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret Berget utgör ett långsträckt och oregelbundat format område. Det är uppdelat i två delar med en större del nedanför den södra klintkanten samt en något mindre del ovanför. Kvarteret gränsar till Trappgränd i nordost, Kinbergsplats och Björngränd i sydost, Stenklivet i söder, Slottsbacken i väster och S:t Hansgatan i nordväst. På klintkantens branta sluttning mot nordväst, ovanför fastigheterna Berget 19-21 och 26, löper en gräsbevuxen fastighet Berget 30, vilken ägs av Gotlands Kommun. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens första kvarter med tomtnummer 5-19 samt Strandrotens fjärde kvarter med tomtnummer 11-19.
Kvarteret var till viss del bebyggd sedan medeltiden. I kvarterets norra del, på fastigheterna Berget 23, 26-29, har gravar och murar framkommit som bland annat tillhört S:t Hans och S:t Pers kyrkogårdsområde. Kvarteret har varit planlagt och bebyggt sedan mitten av 1600-talet, men av bebyggelsen från denna tid finns sannolikt ingenting kvar. Kartan från 1646 visar att kvarteret redan då hade i stort sett samma sträckning som idag. Enligt 1697 års karta var kvarteret indelat i tjugosju tomter, varav de större låg i kvarterets nordvästra del längs S:t Hansgatan. I kvarterets sydöstra del, uppe på klinten, fanns ett flertal mycket små tomter. Under 1700-talet omfattade bebyggelsen, uppe på klinten, främst trästugor med tillhörande kålgårdar, medan tomterna nedanför klinten utgjordes av mer burgna gårdar.
Bebyggelsen i den nedre delen av kvarteret domineras av större 1800- och 1900-talsbyggnader placerade längs S:t Hansgatan. Gatan betraktades under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet som stadens ”fina gata”. På fyra av fastigheterna kvarstår byggnader från 1700-talets mitt. De största förändringarna vad gäller bebyggelsen har skett i kvarterets norra del, på fastigheterna Berget 23, 26-29. På fastigheterna Berget 23, 27 och 28 är bebyggelsen från 1970-1980-talet. Bostadshusen på de sistnämnda fastigheterna har utformats och anpassats till den omgivande bebyggelsen. Flera av fastigheterna nedanför klinten sluttar relativt kraftigt och har trappor som förbinder de olika nivåerna. Den sydöstra delen av kvarteret, ovanför klinten domineras av en småskalig 1700-tals bebyggelse, vilken endast delvis har utsatts för förändringar. Bebyggelsen i den norra delen av kvarteret präglas av byggnader, med en större volym, uppförda under 1800-talets andra hälft. Den gårdsbebyggelse som fanns under 1800-talet kvarstår på tre fastigheter, men har i övriga fall rivits och ersatts av nya uthusbyggnader under 1900-talet. Kvarteret är i dag uppdelat i tolv fastigheter på Södra Klinten och ytterligare fjorton fastigheter som tillhör de Södra stadsdelarna. Tomtgränserna har skiftat något under århundradena, men flera av fastigheterna har kvar sin ursprungliga utbredning.
Kvarterets huvudsakliga del, Berget 13-21, 23 och 26-28, är belägen nedanför klinten och ingår i de Södra stadsdelarna, medan fastigheterna uppe på klinten, Berget 1-10 och 24-25, hör till den Södra Klintens bebyggelse. Därför presenteras kvarterets fastigheter i skilda sammanhang.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten Berget 2 är belägen i den norra delen av kvarteret uppe på klinten. Den gränsar till Kinbergs plats i sydost och klintkanten i nordväst. Enligt 1697 års karta utgjordes marken för den nuvarande fastigheten av tre tomter, nummer 43, 354 och 355. Tomtnummer 43 utgjorde endast en mindre del av tomten och var belägen ut mot klintkanten. Den var bebyggd med ett trähus med gårdsrum och kålgård. På tomtnummer 354 fanns ett hus med kålgård och gårdsrum, medan en stuga, med gårdsrum och kålgård, var belägen på tomt nummer 355. Fastigheterna reglerades under 1700-talets mitt och kom att utgöra Klinteroten I:7. Den har sedan dess haft samma tomtsträckning. Vid 1785 års husklassifikation var tomt nummer 7 bebyggd med ett trähus och ett stall, båda försedda med brädtak. På 1883 års karta finns det nuvarande bostadshuset, från omkring 1850 markerat med långsidan i liv med Kinbergs plats. Byggnaden har senare byggts om och till vid flera tillfällen. I fastighetens södra hörn finns en uthusbyggnad, vilken sannolikt revs under 1800-talets slutskede och ersattes av de befintliga uthuset, förråd och garage. Fastighetens gårdsrum avskärmas, ut mot gaturummet, av en ingångsport, försedd med en överliggare av trä. I övrigt avskärmas fastigheten av höga murar. Innergården är belagd med gräsmatta och en stenläggning innanför inkörsporten. Växtligheten utgörs av ett flertal olika fruktträd samt planteringar i blomrabatter.
Fastigheten har, med den bevarade tomtgränsen från 1800-talets mitt, ett kulturhistoriskt värde. Den har en för området typisk karaktär, med och en bebyggelsstruktur från 1800-talets andra hälft och fastigheten har därmed även ett miljöskapande värde för kvarter och stadsdel.