Fastighet: Muséet 2
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret Muséet är placerat i det område som under medeltiden utgjorde stadens kärna och handelscentrum. Det är rektangulärt till formen och gränsar till Strandgatan i väster, Dubbens gränd i norr, Mellangatan i öster samt Brännerigränd i söder. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde Muséet Strandrotens andra kvarter med tomtnummer 6.
Under medeltiden var kvarteret uppdelat i tre långsmala kvarter genom två gränder, som löpte i öst-västlig riktning. De tre kvarteren var tätbebyggda med stenbebyggelse. Medeltida murverk till flertalet rivna byggnader bör ännu kvarligga under mark. Två sammanbyggda stenhus från medeltiden kvarstår idag. Kartan från 1646 visar att de tre kvarteren på området för nuvarande Muséet. Enligt 1697 års karta var den södra gränden igenlagd vid denna tid och tomterna var omfördelade. Kvarteret bestod ändå av tre fastigheter. Tomt nummer 3 var bebyggd med ett stenhus och nummer 4 med både ett korsvirkeshus och ett stenhus. Bebyggelsen på tomt nummer 57 bestod av ett hus med ett valv som sträckte sig över gränden och som band samman de två norra kvarteren.
I slutet av 1700-talet förvärvade Kronan hela det nuvarande kvarteret och lät upppföra Kronobränneriet på fastigheten. Verksamheten krävde många byggnader och stora utrymmen. För bränneriets räkning inköptes fastigheterna mellan nuvarande Dubbens gränd i norr och Brännerigränd i söder, från stadsmuren i väster till Mellangatan i öster. På nuvarande fastigheten Muséet fanns brännerihus, mälterihus, kvarn, spruthus, tjänstebostäder, förråd, kolbod, kopparmagasin, kronosmedja, brygghus med mera. I och med uppbyggnaden av kronobränneriet revs det mesta av den äldre bebyggelsen. Den norra gränden lades igen någon gång under 1800-talet, kvarteret fick då den begränsning det har idag.
Trots den stora satsningen på Kronobränneriet blev verksamheten kortlivad. Redan 1813 såldes brännerihuset, nuvarande Muséet 2, till en handlare, medan de övriga byggnaderna tillföll Krigskollegium 1830, som använde dem till tyghus. 1874 bildades Föreningen Gotlands Fornsal, som 1880 lät göra museum i det före detta brännerihuset. Föreningen tog sedan efter hand över flera av byggnaderna i kvarteret, för att omkring 1930 disponera samtliga av dessa. I praktiken är de båda fastigheterna Muséet 1 och 2 integrerad med varandra, avseende både funktion och bebyggelse, då hela kvarteret ägs av Gotlands fornvänner och används som Gotlands länsmuseum.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten Muséet 2 ligger i kvarterets nordvästra del, gränsande till Strandgatan i väster och Dubbens gränd i norr. Fastigheten har varit bebyggd sedan medeltiden. Då Kronobränneriet förvärvade kvarteret 1776 revs den äldre och delvis medeltida bebyggelsen och den nuvarande byggnaden uppfördes som kronobränneri. Denna är placerad med långsidan längs Strandgatan och består av två byggnadskroppar. Den södra, före detta pumphuset, är hög och smal i jämförelse med den norra delen, brännerihuset. Vid kronans förvärv 1776 tillhörde tomten och norra delen av Muséet 1 samma fastighet och kallades Schlauska tomten. Efter att Kronobränneriet upphört sin verksamhet användes huset bland annat som sjukhus för de ryska trupperna under invasionen våren 1808. Något senare köptes byggnaden på Muséet 2 upp separat och fastigheten fick på så vis sin nuvarande tomtsträckning. 1879 köptes huset av Gotlands Fornvänner, som 1880 lät inviga sitt museum i huset. I praktiken är fastigheten integrerad med Muséet 1, avseende både funktion och bebyggelse, då hela kvarteret ägs av Gotlands fornvänner och används som Gotlands länmuseum.
Fastigheten utgör en viktig del i dagens stadsbild och vittnar samtidigt om det sena 1700-talets verksamhet i kvarteret, den har därmed både kulturhistoriskt och miljöskapande värde. Fastighetens kulturhistoriska värde ligger även i att den ända sedan 1880 använts för samma ändamål som idag.