Fastighet: Novisen 4
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Novisen är ett triangulärt kvarter som är centralt placerat i innerstaden, gränsande till S:t Drottensgatan i öster, S:t Larsgränd i söder och Nunnegränd i väster. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret S:t Hansrotens fjärde kvarter med tomterna nummer 9-11.
I kvarteret Novisen har man vid arkeologiska utgrävningar funnit rester efter den stenåldersboplats som sträckte sig mellan S:t Hansgatan, S:t Drottensgatan och fram till Stora Torget. Under tidig medeltid bebyggdes området och genomgick en omfattande bebyggelseutveckling. Medeltida lämningar i form av murverk till stenhus finns på samtliga av de tre nuvarande fastigheterna, vilka visar på att kvarteret haft en tät bebyggelse. Huvudbyggnaden på Novisen 5 är ett bevarat stenhus från 1200-talet. Placeringen av dörröppningar i de medeltida byggnadslämningarna som kvarstår idag, tyder på att en eller flera gränder delade kvarteret under vid denna tid.
På 1697 års karta hade kvarteret i stort sett samma utbredning som idag och var indelat i tre fastigheter. Gränsdragning mellan fastigheterna har skiftat något över tid, men idag är indelningen ungefär densamma som vid 1600-talets slut. Under 1700- och 1800-talen bestod fastigheterna av en huvudbyggnad med tillhörande uthusbebyggelse, vars befolkning i huvudsak utgjordes av ämbetsmän, borgare och handelsmän. Novisen 4 och 5 har bevarat huvudbebyggelsen i sten från 1700-talet, medan äldre uthusbebyggelse rivits under 1900-talet. Bebyggelsen på Novisen 6 togs bort vid 1900-talets början och ersattes med Odd fellows loge, en ståtlig jugendbyggnad. Kvarteret är väl sammanhållet med reslig bebyggelse och gårdsmiljöer som är väl slutna ut mot gaturummet.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten Novisen 4 är belägen i den sydöstra delen av kvarteret och gränsar därmed till S:t Drottensgatan i öster och S:t Larsgränd i söder. Medeltida lämningar i form av murverk finns dels i den nuvarande huvudbyggnaden och dels under mark vid den norra tomtgränsen. Enligt vad 1646 års karta visar låg fastighetens bebyggelse vid denna tid i ruin. Kort därefter bebyggdes fastigheten åter och på 1697 års karta fanns på denna ett hus av sten samt stall och lada i skiftesverk. I slutet av 1730-talet revs det medeltida huset och den nuvarande stenbyggnaden uppfördes, delvis på resterna efter den äldre. Byggnaden ligger i fastighetens sydvästra hörn, i liv med S:t Lars gränd. Enligt 1785 års husklassifikation fanns detta stenhus samt den äldre skiftesverksladan på tomten.
Från 1800-talets slut och fram till 1930-talet hade en åkerirörelse vid namn O. P Larssons åkeri son verksamhet på fastigheten. 1908 uppfördes en vagnsbod av trä samt något senare ytterligare två uthus. Dessa bodar samt stall/lada från 1600-talet revs när en remsa kvartersmark i nordost exproprierades av staden 1936, varefter tomten erhöll den nuvarande tomtsträckningen. Numera ligger en garagebyggnad från 1956 längs fastighetens östra gräns, med inkörsport från S:t Larsgränd. Vid den norra fastighetsgränsen, som utgörs av en brandmur från 1908, står en förrådsbyggnad från 1962. Fastighetens gårdsrum är väl slutet ut mot gatorna via.ett plank med en enkel gårdsport mot S:t Larsgränd och via garaget och en mur mot S:t Drottensgatan. Gårdsrummet har gångar belagda med kalkstensflis.
Trots att fastigheten förlorade sin äldre traditionella gårdsprägel under 1930-talet, då stall och lada från 1600-talet försvann, har den med sin 1700-talsbyggnad och karaktäristiskt avskärmade gård ett högt kulturhistoriskt och miljöskapande värde.