Fastighet: Porten 11
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret Porten är rektangulärt i sin form och beläget på den nordöstra delen av norra Klinten. Det angränsar till Nygatan i väster, Norra Murgatan i öster, Lancastergränd i söder och fastigheterna Norrbacke 8 och 9 i norr. Under 1800-talets andra hälft planerades för upprättandet av den så kallade Brunnsportsgatan, som var tänkt att utgöra en gräns mot kvarteret Norrbacke. Dessa planer genomfördes aldrig, Brunnsportsgatan blev aldrig någon gränd i egentlig mening. Kvarteret Porten ingick före den nu rådande fastighetsindelningen Klinterotens fjärde kvarter med tomterna nummer 82-86, 95, 134-137.
Kvarteret tillhörde länge ett av de mindre attraktiva områdena i innerstaden. Under 1700-talet benämndes denna del av staden som Österklint. Den nordligaste delen utgjordes av hällmark och söder om denna fanns tre stora åkrar, Lundbergska åkern, Klockareåkern samt Biskopsåkern. Norderklint bebyggdes relativt sent och den tidigaste bebyggelsen tycks ha utgjorts av ej planlagda mindre trähus som bredde ut sig mellan åkrar och kålgårdar. Under 1760-talet började planläggningen och regleringen av norra Klintens bebyggelse. Tomterna kom att infästas framför allt under 1760-1780-talet. Kvarteret Porten tomtindelades år 1761 och bebyggdes sedan i snabb takt. Husen byggdes av fattigt folk och bestod av mindre par- eller enkelstugor, som ofta inhyste flera familjer. Enligt 1785 års husklassifikation kan man utläsa att samtliga tomter i kvarteret var bebyggda med ett trähus med brädtak, flera av tomterna hade även ett stall. En stor del av norra Klintens befolkning utgjordes av sjömän, timmermän och murare. Bebyggelsen utgjorde ända in på 1900-talet fattigmansbebyggelse, bland annat på grund av det perifera läget.
Kvarteret har idag näst intill samma tomtindelning som erhölls vid infästet. Det är uppdelat i ett rutnätsystem som omfattar tio fastigheter. Bebyggelsestrukturen karaktäriseras generellt av huvudbyggnaden, ofta ett bevarat skiftesverkshus från 1700-talet, beläget med långsidan i liv med gatan och med ett eller flera gårdshus i tomtens bortre del, mot kvarterets mitt. Bevarade knuttimrade hus är relativt ovanliga i detta område, men ett av få exempel ligger på fastigheten Porten 5. Tre av fastigheterna är bebyggda med hus från 1800-talets senare hälft, vilka ursprungligen inrymde flerfamiljsbostäder. Fastigheterna avskärmas från insyn av höga träplank. Området har idag övergått till att vara ett område för högstatusboende. Numera hör Klintens bebyggelse till de mer exklusiva bostadsområdena innanför ringmuren.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten Porten 11 utgör kvarterets sydvästra hörn gränsande till Nygatan i väster och Lancastergränd i söder. Tomten har liksom övriga av kvarterets tomter varit bebyggd sedan 1760-talet, då den kom att benämnas Klinteroten IV: 86. Under slutet av 1700-talet omfattade fastigheten ett trähus och ett stall, båda med brädtak. Under 1800-talets mitt var tomten mindre än den är idag och omfattade inte den norra delen. I slutet av århundradet var tomten däremot större än idag och sträckte sig då även över den östra delen av nuvarande Porten 12. Vid denna tid fanns det nuvarande bostadshuset som ligger i souterrain vid korsningen Nygatan och Lancastergränd och längs den östra tomtgränsen låg tre uthus. Flera av tomterna på norra Klinten kom under andra hälften av 1800-talet att bebyggas med för området stora flerfamiljshus och de tidigare enkelstugorna från 1700-talet revs. Fastigheten lär ha varit en av de första i området med egen brunn. I början av 1900-talet återgick tomten till den volym den hade i mitten av 1800-talet och behöll denna fram till 1973 då fastigheten åter erhöll en tomtbit mot nordost samt uthuset från Porten 12. Mellan åren 1905-1953 utnyttjades delar av huvudbyggnaden som speceriaffär. I det sydöstra hörnet av fastigheten ligger ett uthus från 1906.
Trädgården avskärmas från insyn genom höga brunmålade plank mot de omgivande gatorna. Planket längs Lancastergränd bryts upp av en inkörsport försedd med överliggare. Trädgården är terrasserad, gräsbevuxen och växtligheten domineras av träd och rabatter.
Fastigheten representerar den sena 1800-tals bebyggelsen på norra Klinten och har med sina välbevarade byggnader ett stort kulturhistoriskt och miljöskapande värde för kvarterets arkitektoniska helhet.