All information...

Fastighet: Porten 9

Fastighetsbeskrivning:

Kvartersbeskrivning:

Kvarteret Porten är rektangulärt i sin form och beläget på den nordöstra delen av norra Klinten. Det angränsar till Nygatan i väster, Norra Murgatan i öster, Lancastergränd i söder och fastigheterna Norrbacke 8 och 9 i norr. Under 1800-talets andra hälft planerades för upprättandet av den så kallade Brunnsportsgatan, som var tänkt att utgöra en gräns mot kvarteret Norrbacke. Dessa planer genomfördes aldrig, Brunnsportsgatan blev aldrig någon gränd i egentlig mening. Kvarteret Porten ingick före den nu rådande fastighetsindelningen Klinterotens fjärde kvarter med tomterna nummer 82-86, 95, 134-137.

Kvarteret tillhörde länge ett av de mindre attraktiva områdena i innerstaden. Under 1700-talet benämndes denna del av staden som Österklint. Den nordligaste delen utgjordes av hällmark och söder om denna fanns tre stora åkrar, Lundbergska åkern, Klockareåkern samt Biskopsåkern. Norderklint bebyggdes relativt sent och den tidigaste bebyggelsen tycks ha utgjorts av ej planlagda mindre trähus som bredde ut sig mellan åkrar och kålgårdar. Under 1760-talet började planläggningen och regleringen av norra Klintens bebyggelse. Tomterna kom att infästas framför allt under 1760-1780-talet. Kvarteret Porten tomtindelades år 1761 och bebyggdes sedan i snabb takt. Husen byggdes av fattigt folk och bestod av mindre par- eller enkelstugor, som ofta inhyste flera familjer. Enligt 1785 års husklassifikation kan man utläsa att samtliga tomter i kvarteret var bebyggda med ett trähus med brädtak, flera av tomterna hade även ett stall. En stor del av norra Klintens befolkning utgjordes av sjömän, timmermän och murare. Bebyggelsen utgjorde ända in på 1900-talet fattigmansbebyggelse, bland annat på grund av det perifera läget.

Kvarteret har idag näst intill samma tomtindelning som erhölls vid infästet. Det är uppdelat i ett rutnätsystem som omfattar tio fastigheter. Bebyggelsestrukturen karaktäriseras generellt av huvudbyggnaden, ofta ett bevarat skiftesverkshus från 1700-talet, beläget med långsidan i liv med gatan och med ett eller flera gårdshus i tomtens bortre del, mot kvarterets mitt. Bevarade knuttimrade hus är relativt ovanliga i detta område, men ett av få exempel ligger på fastigheten Porten 5. Tre av fastigheterna är bebyggda med hus från 1800-talets senare hälft, vilka ursprungligen inrymde flerfamiljsbostäder. Fastigheterna avskärmas från insyn av höga träplank. Området har idag övergått till att vara ett område för högstatusboende. Numera hör Klintens bebyggelse till de mer exklusiva bostadsområdena innanför ringmuren.

Fastighetsbeskrivning:

Porten 9 är belägen i den mellersta delen av kvarterets västra sida angränsande till Nygatan. Tidigare benämndes fastigheten Klinteroten IV: 84. Tomten har troligen bevarat sin tomtgräns sedan tomtregleringen 1761. Enligt husklassifikationen 1785 var tomten bebyggd med ett trähus och stall med brädtak Enligt kartan från 1880-talet är bostadshuset markerat längs Nygatan tillsammans med ett bakbygge mot gårdssidan och i tomtens nordöstra del en uthuslänga.

Den nuvarande bebyggelsen omfattar ovan nämnda bostadshus i skiftesverksteknik från 1700-talet. Den södra delen av uthuslängan från 1800-talet revs, i samband med att en tvättstuga uppfördes 1937. År 1973 revs resten av uthuslängan och en förrådsdel byggdes til tvättstugan. Den nuvarande gårdsbebyggelsen är placerad i den sydöstra delen av tomten.

Fastigheten avgränsas av höga plank som bryts upp av en inkörsport vid Nygatan. Den terrasserade gården delas upp i två delar av en låg kalkstensmur med trappa mellan de olika nivåerna. Trädgården har gräsmatta och är belagd med kalkstensflis, betongplattor och singel. Växtligheten utgörs av bland annat syrener, rosor och andra buskar.

Fastigheten har genom den bevarade tomtgränsen och bostadshus från 1760-talet då kvarteret tomtreglerades ett stort kulturhistoriskt värde. Tillsammans med gårdsrummets karaktäristiska avskärmning har fastigheten ett miljöskapande värde och utgör ett viktigt inslag för den norra Klintens arkitektoniska helhet.


Tillbaka...