Fastighet: Berget 3
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret Berget utgör ett långsträckt och oregelbundat format område. Det är uppdelat i två delar med en större del nedanför den södra klintkanten samt en något mindre del ovanför. Kvarteret gränsar till Trappgränd i nordost, Kinbergsplats och Björngränd i sydost, Stenklivet i söder, Slottsbacken i väster och S:t Hansgatan i nordväst. På klintkantens branta sluttning mot nordväst, ovanför fastigheterna Berget 19-21 och 26, löper en gräsbevuxen fastighet Berget 30, vilken ägs av Gotlands Kommun. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens första kvarter med tomtnummer 5-19 samt Strandrotens fjärde kvarter med tomtnummer 11-19.
Kvarteret var till viss del bebyggd sedan medeltiden. I kvarterets norra del, på fastigheterna Berget 23, 26-29, har gravar och murar framkommit som bland annat tillhört S:t Hans och S:t Pers kyrkogårdsområde. Kvarteret har varit planlagt och bebyggt sedan mitten av 1600-talet, men av bebyggelsen från denna tid finns sannolikt ingenting kvar. Kartan från 1646 visar att kvarteret redan då hade i stort sett samma sträckning som idag. Enligt 1697 års karta var kvarteret indelat i tjugosju tomter, varav de större låg i kvarterets nordvästra del längs S:t Hansgatan. I kvarterets sydöstra del, uppe på klinten, fanns ett flertal mycket små tomter. Under 1700-talet omfattade bebyggelsen, uppe på klinten, främst trästugor med tillhörande kålgårdar, medan tomterna nedanför klinten utgjordes av mer burgna gårdar.
Bebyggelsen i den nedre delen av kvarteret domineras av större 1800- och 1900-talsbyggnader placerade längs S:t Hansgatan. Gatan betraktades under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet som stadens ”fina gata”. På fyra av fastigheterna kvarstår byggnader från 1700-talets mitt. De största förändringarna vad gäller bebyggelsen har skett i kvarterets norra del, på fastigheterna Berget 23, 26-29. På fastigheterna Berget 23, 27 och 28 är bebyggelsen från 1970-1980-talet. Bostadshusen på de sistnämnda fastigheterna har utformats och anpassats till den omgivande bebyggelsen. Flera av fastigheterna nedanför klinten sluttar relativt kraftigt och har trappor som förbinder de olika nivåerna. Den sydöstra delen av kvarteret, ovanför klinten domineras av en småskalig 1700-tals bebyggelse, vilken endast delvis har utsatts för förändringar. Bebyggelsen i den norra delen av kvarteret präglas av byggnader, med en större volym, uppförda under 1800-talets andra hälft. Den gårdsbebyggelse som fanns under 1800-talet kvarstår på tre fastigheter, men har i övriga fall rivits och ersatts av nya uthusbyggnader under 1900-talet. Kvarteret är i dag uppdelat i tolv fastigheter på Södra Klinten och ytterligare fjorton fastigheter som tillhör de Södra stadsdelarna. Tomtgränserna har skiftat något under århundradena, men flera av fastigheterna har kvar sin ursprungliga utbredning.
Kvarterets huvudsakliga del, Berget 13-21, 23 och 26-28, är belägen nedanför klinten och ingår i de Södra stadsdelarna, medan fastigheterna uppe på klinten, Berget 1-10 och 24-25, hör till den Södra Klintens bebyggelse. Därför presenteras kvarterets fastigheter i skilda sammanhang.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten Berget 3 är oregelbundet formad och belägen i kvarterets mellersta del uppe på klinten. Den gränsar till Björngränd i sydost och klintkanten i nordväst. Enligt 1697 års karta fanns på marken som motsvarar dagens fastighet en något mindre tomt med nummer 14. Denna tomt var en allmän stallplats som ägdes av Matthias Warenbergh. Under 1700-talets mitt reglerades fastigheten som då kom att benämnas Klinteroten I:8. Den har sedan dess i huvudsak haft samma tomtsträckning. Vid 1785 års husklassifikation var tomt nummer 8 bebyggd med ett trähus, ett stall och en lada av sten med tomt. Enligt 1883 års karta finns en vinkelbyggnad markerad i fastighetens mellersta del. I anslutning till denna finns vad som sannolikt utgör en pergola markerad. I fastighetens östra del finns två mindre uthusbyggnader. Enligt 1912 års karta har fastigheten slagits samman med nuvarande Berget 4 och delar av bebyggelsen har rivits. Vid ungefär samma tid har huvudbyggnaden på fastigheten Berget 4 försetts med en tillbyggnad, mot norr, på marken för den nuvarande fastigheten. Enligt 1936 års karta är de båda fastigheterna återigen åtskilda.
Dagens bebyggelse består av bostadshuset från omkring 1780, som är gemensamt för fastigheterna Berget 3 och 4, placerat med långsidan i liv med Björngränd. Bostadshuset fick sin nuvarande utformning mellan 1800-talets slut och 1900-talets mitt. I fastighetens sydvästra del finns en friggebod som uppfördes 1993. Gårdsrummet är gemensamt med grannfastigheten Berget 4 och avskärmas mot gränden och övriga fastigheter av höga plank och murar. Mot Björngränd finns en ingångsport av trä. Gården är gräsbevuxen och kring bostadshuset belagd med grus. Växtligheten är frodig och består av en frukträdgård, ett trädgårdsland och rabatter med buskar och rosor.
Fastigheten har en relativt välbevarad fastighetsstruktur sedan 1700-talets mitt. Bostadshuset med en bevarad skiftesverksstomme från 1700-talets andra hälft, fick den nuvarande utformningen kring 1800-talets andra hälft och 1900-talets mitt. Fastigheten är karaktäristisk för den bebyggelse som etablerades ovanför klinten, under 1800-talet och har såväl ett kulturhistoriskt, som ett miljöskapande värde för stadsdelen.