Fastighet: Priorn 11
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Alldeles väster om S:ta Maria domkyrka ligger kvarteret Priorn. Det är ett av stadens största kvarter och relativt oregelbundet i formen. Kvarteret avgränsas i norr av Smedjegatan, i nordost av Biskopsgatan, i sydost av Västra Kyrkogatan, i söder av Skolgatan, i sydväst av S:t Drottensgatan och i väster av S:t Hansgatan. I kvarteret ingår idag tio fastigheter, däribland stadens till ytan största, Biskopsgården, Priorn 2.
Kvarteret utgör det område i Visby där en boplats under stenåldern var belägen. Det äldsta vägsystemet tycks ha påverkat det nuvarande kvarterets läge och sträckning. Från medeltiden är kvartersbilden oklar, men dagens kvarter har sannolikt motsvarats av flera mindre med mellanliggande gränder. Ingen av dessa är dock idag kända. Kvarteret var under medeltiden tätt bebyggt med stenhus, dock sannolikt inte helt fullbyggt. I kvarteret finns några av Visbys mer intressanta hus med medeltida murverk bevarade. Formen på kvarteret är sedan år 1646, enligt den karta som då ritades, i stort sett oförändrad. Den från år 1697 upprättade kartan visar en tomtindelning som i stort motsvarar dagens.
Kvarteret dominerades, då som nu, av Biskopsgården och hela kvarteret har sedan medeltiden tillhört eller varit nära sammankopplat med kyrkan. Runt omkring kvarteret ligger flera av stadens ruinerade kyrkobyggnader, vilket har påverkat verksamheten här. Från 1500-talet och ända fram till 1980-talet har, förutom den kyrkoinriktade, även undervisnings- och skolverksamhet förekommit.
Fastighetsbeskrivning:
Kvarterets sydvästra hörn utgörs av fastigheten Priorn 11. Den ligger i hörnet mellan S:t Hansgatan och S:t Drottensgatan, avgränsad i väst av den ena och i sydväst av den andra. På 1697 års karta har fastigheten, tillsammans med södra delen av nuvarande Priorn 12, tomtnummer 132. Den var då bebyggd med ett stenhus och därtill hörande kålgård och gårdsrum. Efter en mindre omfattande tomtindelningsförändring i kvarteret i slutet av 1700-talet var nuvarande Priorn 10, 11 och 12 sammanslagna till en fastighet, S:t Hansroten IV:13-14. I början av 1930-talet fick kvarterets fastigheter beteckningen Priorn. Efter diverse tomtregleringar och avstyckningar mellan åren 1927 och 1978 registreras fastigheterna som Priorn 10, 11 och 12. År 1956 bildas Priorn 12.
Då det ena av de medeltida husen som ingår i fastigheten inte finns markerat på 1646 års karta är det sannolikt att huset vid denna tid varit övergivet alternativt i ruin eller att det använts som uthus. Fastighetens byggnad 2 är belägen på platsen för det medeltida huset, vilket idag utgör byggnadens källare. Det medeltida källarplanets flislagda golv har troligen legat i nivå med markytan utanför. Det har dock inte gjorts någon byggnadsarkeologisk undersökning av detta hus. Det andra medeltida huset upptäcktes vid arkeologiska exploateringsundersökningar 1981-1982, då kyrkan (byggnad 1) uppfördes. Idag ingår dessa under marknivå belägna medeltida murar i kyrkan. Ett skiftesverkshus från 1700-talets slut har tidigare utgjort bostadsbebyggelsen på fastigheten. I början av 1900-talet inhyste byggnaden även en damekipering som revs 1981 inför nybyggnaden av den katolska kyrkan.
De i byggnaderna ingående medeltida delarna gör att fastigheten anses värdefull i byggnadshistoriskt hänseende. Att den ligger i ett kvarter med rikligt förekommande medeltida byggnader förstärker dess kulturhistoriska betydelse. Uppförandet av den moderna kyrkobyggnaden ger ur bebyggelsehistoriskt perspektiv ett kontinuitetsvärde.