Fastighet: Remmaren 1
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret utgör ett rektangulärt område på norra Klinten. Det angränsar till Nygatan i väster, Murgränd i norr, Norra Murgatan i öster samt Klinttorget i söder. Remmaren ingick tidigare i Klinterotens fjärde kvarter med tomterna nr 108-127.
Spåren av verksamhet på Klinten från tiden före ringmurens tillkomst är magert. Eventuellt kan här ha funnits en spridd enkel bebyggelse. Kvartersområdet beskrevs som obebyggd mark och upptogs redan 1585 i en inventarieförteckning som ägd av kyrkan. Under 1600-talet benämndes området Biskopsåkern tillsammans med nuvarande kvarteret Låset samt delar av Östermur. Denna åker var tydligen avsedd för superintendenten – biskopen vid kyrkan S:ta Maria. Biskopsåkern och bredvidliggande Klockaråkern västerut brukades ännu under 1700-talet. En stadskarta från år 1748 visar att båda åkrarna tillhörde kyrkan.
Då åkrarna på Klinten började bebyggas blev det i sådan omfattning att kyrkorådet 1737 ville ha byggnadsförbud på kyrkberget. Denna gång blev det ingen framgång så ett nytt försök gjordes år 1782. Detta år kom största delen av Biskopsåkern och därmed nuvarande kvarteret Remmaren att avstyckas och infästas. Tomterna intill Klinttorget infästes något senare.
Under 1790-talet flyttades spöpåle samt schavott till Klinttorget från Stora Torget. Klinttorget utgjorde sedan spötorg under 1800-talet. Här hade man även hötorg för försäljning av hö, ved, och halm. Senare under 1800-talet kallades det för Nya Torget fram till 1912, då det fick sitt nuvarande namn. Murgränd i norr kallades tidigare förr Klockaregränd. Områdets gatubild är i stort sett oförändrad sedan 1851.
Enligt husklassifikationen från 1847 bodde det många änkor i kvarteret. Fastighet nr 116 (Remmaren 14) står här upptagen som en handlare Luths trädgård. I övrigt var det personer med blygsam samhällsställning som bodde i kvarteret, exempelvis stadsarbetare, timmermän och sjömän. Av 1861 års husklassifikation kan utläsas att det då även fanns lite ’finare folk’ i kvarteret, en ’landscancellist’ Broander, och ett par sjökaptener. Fastigheterna tillhörande dessa personer är värderade betydligt högre än övriga.
Kvarteret har idag näst intill samma tomtindelning som erhölls vid avstyckningen 1782. Fastigheterna är indelade efter ett rutnätsmönster som omfattar 22 tomter. Bebyggelsestrukturen karaktäriseras generellt av huvudbyggnaden, ofta ett skiftesverkshus, beläget med långsidan i liv med gatan och med ett gårdshus i tomtens bortre del, mot kvarterets mitt. Fastigheterna avskärmas från insyn av höga träplank. Numera hör Klintens bebyggelse till de mer exklusiva bostadsområdena innanför ringmuren.
Fastighetsbeskrivning:
Remmaren 1 utgör kvarterets nordvästligaste tomt i hörnet av Nygatan och Murgränd. Tomten betecknades tidigare Klinteroten IV:108. Från tidpunkten för tomtens infästning år 1782 och fram i 1800-tal innefattade tomten även nuvarande Remmaren 2. I husklassifikationen från år 1785 noteras ett trähus med brädtak på fastigheten. Enligt 1847 års husklassifikation är tomten fortfarande lika stor, medan 1861 års husklassifikation anger att tomten har blivit delad i två, 108 och 108 ½.
Kring sekelskiftet 1900 uppfördes ett gårdshus i tomtens sydöstra hörn. Detta finns fortfarande utmärkt på stadskartan år 1936, men troligen försvann det i samband med utbyggnaden av bostadshuset i mitten på 1950-talet. Mellan 1935 och 1980 fanns även en liten kioskbyggnad centralt placerad vid tomtgränsen längs Nygatan. Idag omfattar fastigheten ett skiftesverkshus där 1700-talsdelen ligger längs Nygatan med gaveln mot Murgränd, medan 1950-talets tillbyggnad är placerad längs tomtens resterande sträckning utmed Murgränd.
Avgränsningen mot Nygatan utgörs delvis av en tegelavtäckt, vit spritputsad mur på cementsockel. I murens norra del finns en gårdsport med liggande träpanel. Resten av muren är en stenavtäckt cementerad tegelmur med en kulissartad kioskfasad av gulmålade, liggande brädor. Mot grannfastigheten i söder finns en vitputsad och tegelavtäckt hålstensmur och mot öster en gråputsad kalkstensmur och en gulputsad tegelmur, båda tegelavtäckta. I trädgården som är försedd med stenplattor och mindre gräsplättar växer bland annat lönn, körsbärsträd, hallon, vindruvor, rosenrips, pioner och chersmin.
Fastigheten är för kvarteret karaktäristiskt avgränsad genom höga murar och har ett stort miljöskapande värde genom den välbevarade fasaden och hela västra tomtgränsen mot Nygatan. Fastigheten utgör ett mycket värdefullt inslag i gatubilden samt bidrar till kvarterets arkitektoniska helhet. Den har ett visst filmhistoriskt värde i den gamla kioskfasaden, där Tommy och Annika sålde saft i en av filmerna om Pippi Långstrump.