Fastighet: Repslagaren 4
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret är rektangulärt till formen och placerat i den östra delen av Visby innerstad, i anslutning till Österport. Det avgränsas av Södra Murgatan i sydost, Repslagaregränd i sydväst, Tunnbindaregatan i nordväst samt Hästgatan i nordost. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens tredje kvarter med tomtnummer 50-54.
Kvarterets namn, Repslagaren, kommer efter den repslageriverksamhet som bedrevs utefter muren söder om Östertull och som kan ha anor från 1400-talet. Trots närheten till den, sedan medeltiden, viktiga infartsleden Hästgatan och Österport har det inte återfunnits några medeltida byggnadsrester i kvarteret. Redan på en karta från 1646 finns kvarteret inritat med nära nog samma omfattning som idag. Vid slutet av 1600-talet omfattade det fyra fastigheter bebyggda av trähus med tillhörande stall, lador samt kålgårdar. Enligt 1785 års husklassifikation fanns här utöver den småskaliga trähusbebyggelsen ett stenhus, en verkstad, ett korsvirkeshus, ett packhus samt ett brygghus.
Gränsdragningen inom kvarteret förändrades något under 1800- och 1900-talet. Bebyggelsen kom under 1900-talets första hälft att bestå av sten- och trähus från 1700- och 1800-talet, placerade runt en öppen gårdplan. I kvarterets sydvästra del bodde sjömän, arbetare, tulltjänstemän och hantverkare samt änkor efter dessa, medan fastigheterna ut mot Hästgatan och Södra Murgatan beboddes av handelsmän.
1958 slogs kvarterets tomter samman och utgör sedan dess en fastighet, Repslagaren 4. I samband med detta revs den äldre bebyggelsen och föreningshuset Borgen uppfördes.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten Repslagaren 4 upptas helt av en två- och trevåningsbyggnad med två byggnadsdelar i betong. Huset uppfördes som föreningshus 1958 efter att kvarterets alla fastigheter slagits samman. Redan 1945 hade Visbys Folkets Hus förening köpt in större delen av kvarterets mark. Fastigheten var, då den äldre bebyggelsen revs, ett av de sista kvarvarande handelsgårdskomplexen i innerstaden. Verksamheten var inriktad på handel och spannmålsförvaring i magasin. På gården fanns under 1900-talets början plats för "bondkvarter" samt för förtäring av medhavd matsäck.
Fastigheten har genom bebyggelsens tydliga 1950-talsarkitektur ett högt kulturhistoriskt och socialhistoriskt värde som symbol för det "svenska folkhemmet".