Fastighet: Ringaren 17
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret Ringaren är rektangulärt till formen och beläget i den södra delen av Visby innerstad. Det gränsar till Vårdklockegatan i nordväst, Adelsgatan i sydost, Klockgränd i nordost och S:t Michaels gränd i sydväst. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens andra kvarter med tomterna 18-28 i den västra delen och 45-48 i den östra delen, längs Adelsgatan.
Trots att kvarteret är beläget intill Adelsgatan, en av de viktigaste infartslederna till den medeltida stadskärnan och hamnen, var det bland de sista som planlades och bebyggdes på denna del av Klinten. Vid arkeologiska undersökningar har det påträffats rester efter medeltida trähusbebyggelse i kvarterets södra del. På kartan från 1696-97 utgörs det område som motsvarar kvarteret Ringaren huvudsakligen av åkermark. I de södra delarna av området, längs Vårdklockegatan i väst och Adelsgatan i öst, fanns vid den här tiden ett par tomter utlagda. Den fåtaliga bebyggelsen utgjordes av mindre hus eller stugor och tillhörande kålgårdar. 1722 förstördes stora delar av kvarteret, liksom de intilliggande kvarteren Stopet och Borgen, av en brand. Detta påskyndade genomförandet av nya tomtregleringar. Vid 1700-talets mitt infästes kvarterets tomter, vilka därefter i mer betydande grad började bebyggas med den typ av mindre trähusbebyggelse som varit vanlig på hela Klinten. 1785 bestod kvarteret av 15 fastigheter. Sedan dess har ett flertal fastighetsombildningar genomförts genom åren. Den största fastigheten, Ringaren 20, upptar en stor del av kvarterets södra del efter ett flertal sammanslagningar under 1900-talet. Kvarterets befolkning har genom århundradena bestått av sjömän och en del arbetare, men till övervägande delen dominerats av hantverkare och handelsmän samt deras familjer.
Idag är kvarteret indelat i 11 fastigheter. Få representanter av 1700-talets trähusbyggnader finns bevarade. Dessa återfinns främst i kvarterets västra del samt några även i den nordöstra delen, längs Adelsgatan. De sistnämnda är dock kraftigt förändrade med om- och tillbyggnader, för att anpassas i gaturummet till de flera våningar höga affärsbyggnader som uppfördes under 1800-talets senare del och 1900-talets inledande årtionden. Sedan 1980-talet finns två större flerfamiljshus på fastigheten Ringaren 20. Dessa sentida byggnader har dock en anpassning i volym och proportioner till den omkringliggande bebyggelsen. Flertalet fastigheter har ett eller flera gårdshus. Gårdshusbebyggelsen består främst av ombyggda ekonomibyggnader från 1700-talet samt mindre uthus, de flesta från 1900-talet.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten Ringaren 17 är belägen i kvarterets nordvästra del, gränsade till Vårdklockegatan i samma väderstreck. Den utgjordes av åkermark fram till infästet 1766, likt större delen av kvarteret. Marken ingick då i en större tomt där även nuvarande Ringaren 1 och 16 ingick. Vid tiden för husklassifikationen 1785 motsvarades fastigheten av två långsmala tomter, Klinteroten II:25 och 26. Dessa hade var sitt bostadshus, ett trähus med brädtak respektive ett stenhus med tegeltak. Tomterna var dessutom bebyggda med varsitt stall. 1883 hade tomterna mist sin inbördes avgränsning. Den sammanslagna tomten var bebyggd med ett om- och tillbyggt, nästan kvadratiskt skiftesverkshus. Byggnaden, som till stor del sannolikt utgörs av 1700-talsträhuset, är placerad med gaveln i liv med Vårdklockegatan. Ett vinkelbyggt gårdshus är placerat vid mitten av den norra tomtgränsen. Bakom gårdshuset fanns fram till 1900-talets början även ett mindre avträde. Stenhuset från 1700-talet revs någon gång under 1800-talet. På 1930-talet styckades den sydöstra delen av tomten, bakom gårdshuset, av till nuvarande Ringaren 20. Sedan dess har fastigheten haft den nuvarande benämningen och avgränsningen.
Gårdshuset har senare byggts till i flera omgångar och sträcker sig nu utmed hela den östra gränsen med en tillbyggnad mot nordväst. Bostadshuset har behållit samma omfattning sedan 1800-talet. Sydväst om huvudbyggnaden finns en grusad gång och mellan gårdshuset och huvudbyggnaden finns det för staden typiskt slutna gårdsrummet, med några rosenbuskar och en liten trädgårdstäppa. Innergården nås från gatan via en träport med sparsam snickarglädje på överstycket. Porten har enkla panelade dörrar. Mot nordöst och sydväst avgränsas tomten av höga plank. Mot öster finns en nästan fyra meter hög silikattegelmur. Längs trädgårdslandets nordvästra sida finns en låg cementmur.
Fastigheten är en god representant för karaktäristisk 1700- och 1800-talsbebyggelse på Södra Klinten. Den har därmed ett kulturhistoriskt värde. Fastigheten har även ett miljöskapande värde för stadsdelen genom sin karaktäristiska avskärmning.