Fastighet: Rådhuset 1
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret begränsas idag i öster av S:t Hansgatan, i söder av Rådhustorget med tillhörande gränd, i väster av Mellangatan och i norr av Rewalsgränd. Kvarteret sluttar neråt havet och nivåskillnaden i kvarteret är nästan 3,5 meter vilket är extra tydligt på Rådhuset 7.
Kvarteret ligger i den medeltida stadens absoluta kärna och bestod under denna tid utav fyra eventuellt fem bebyggda kvarter, mellan vilka det löpte tre eller fyra smala gränder. Det är en indelning som är synlig på en karta från mitten av 1600-talet. I slutetav 1600-talet bestod nuvarande kvarteret av tre kvarter. Denna indelning verkar ha bibehållits till första hälften av 1800-talet. Vid mitten av 1800-talet har kvarteret samma utbredning som idag.
Av den medeltida stenhusbebyggelsen återstår två hus med valv över gata, byggnad 3 på Rådhuset 7 samt Rådhuset 6. I övrigt är åtskilliga stenhus kända med dels murdelar som ingår i nu befintliga byggnader eller grundmurar som är befintliga under mark.
Kvarteret domineras av Gotlands kommuns förvaltning med centrum i stadens före detta rådhus från 1700-talet. Hela södra delen av kvarteret ingår i detta kommunalhuskomplex som under mitten av 1960-talet flyttade in i redan befintliga- eller nyuppförda byggnader. Bland de äldre byggnader som revs fanns stadens offentliga tvätthus beläget här, på grund av platsens naturliga källflöden. Den norra delen av kvarteret har under slutet av 1800-talet och större delen av 1900-talet varit förknippade med bageri- och konditoriverksamhet. Längs S:t Hansgatan låg Schultzes konditori med servering från 1888 och vid Mellangatan låg ett tillbyggt bageri från 1924. Idag har denna verksamhet ersatts av främst bostäder.
Kvarteret har en bebyggelsekontinuitet från medeltiden och fram till 1970-talet, med byggnader som utgör goda representanter för sin tillkomsttid.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten som är förhållandevis liten och långsträckt är belägen i kvarterets nordöstra hörn och angränsar i norr till Rewals gränd och i öster till S:t Hansgatan. Fastigheten är bebyggd med ett högt stenhus , i hörnet av S:t Hansgatan och Rewals gränd, samt ett förråd från 1960 i sydvästra hörnet.
Fastigheten har haft samma utbredning åtminstone sedan slutet av 1600-talet. På Schilders karta från 1697 finns det uppgifter om ett stenhus på tomten, med stor sannolikhet samma byggnad som finns på fastigheten idag. Under medeltiden stod här åtminstone ett stenhus, vars murverk finns inbyggda i det nuvarande husets källare. Stenhusets västgavel har en liten köksutbyggnad av skiftesverk med "påhängt" skafferi. En urmakarverkstad drevs i rummet vid S:t Hansgatan kring mitten av 1800-talet, som senare blev raksalong fram till 1950-talet.
En uthusbyggnad fanns längs södra tomtgränsen enligt 1883 års karta. Denna är riven 1906 och 1913 uppfördes ett nytt, med tre dass, soprum och plats för svinmatskärl. Uthuset revs förmodligen då en carport av trä med förråd byggdes 1960.
Fastigheten har genom den väl bevarade tomt- och bebyggselsestrukturen från åtminstone slutet av 1600-talet ett stort kulturhistoriskt kontinuitetsvärde. Fastigheten har även ett stort byggnadshistoriskt värde genom bostadshusetshistoria som går tillbaka till medeltiden , men som präglas främst av 1700- och 1800-talets ideal.