Fastighet: Rådhuset 7
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret begränsas idag i öster av S:t Hansgatan, i söder av Rådhustorget med tillhörande gränd, i väster av Mellangatan och i norr av Rewalsgränd. Kvarteret sluttar neråt havet och nivåskillnaden i kvarteret är nästan 3,5 meter vilket är extra tydligt på Rådhuset 7.
Kvarteret ligger i den medeltida stadens absoluta kärna och bestod under denna tid utav fyra eventuellt fem bebyggda kvarter, mellan vilka det löpte tre eller fyra smala gränder. Det är en indelning som är synlig på en karta från mitten av 1600-talet. I slutetav 1600-talet bestod nuvarande kvarteret av tre kvarter. Denna indelning verkar ha bibehållits till första hälften av 1800-talet. Vid mitten av 1800-talet har kvarteret samma utbredning som idag.
Av den medeltida stenhusbebyggelsen återstår två hus med valv över gata, byggnad 3 på Rådhuset 7 samt Rådhuset 6. I övrigt är åtskilliga stenhus kända med dels murdelar som ingår i nu befintliga byggnader eller grundmurar som är befintliga under mark.
Kvarteret domineras av Gotlands kommuns förvaltning med centrum i stadens före detta rådhus från 1700-talet. Hela södra delen av kvarteret ingår i detta kommunalhuskomplex som under mitten av 1960-talet flyttade in i redan befintliga- eller nyuppförda byggnader. Bland de äldre byggnader som revs fanns stadens offentliga tvätthus beläget här, på grund av platsens naturliga källflöden. Den norra delen av kvarteret har under slutet av 1800-talet och större delen av 1900-talet varit förknippade med bageri- och konditoriverksamhet. Längs S:t Hansgatan låg Schultzes konditori med servering från 1888 och vid Mellangatan låg ett tillbyggt bageri från 1924. Idag har denna verksamhet ersatts av främst bostäder.
Kvarteret har en bebyggelsekontinuitet från medeltiden och fram till 1970-talet, med byggnader som utgör goda representanter för sin tillkomsttid.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten utgör större delen av kvarterets södra del och angränsar i öster till S:t Hansgatan, i väster till Mellangatan och i söder till Rådhusplan. Det var under 1960-talet som dagens fastighet bildades, genom en sammanslagning av flera tomter, Rådhuset 5 åt söder, Rådhuset 4 i nordväst och Rådhuset 3, i nordöst.
Under medeltiden var marken uppdelad på i stort sett tre bebyggda kvarter med gränder emellan. En del av den norra gränden är kvar, där nuvarande entrén ligger. De sydligare gränderna lades igen på 1700-talet. Lindblomska huset, byggnad 3, med gatuvalv i öst, kvarstår från medeltiden. Det finns också dokumenterat ett flertal murverk under mark, ofta sammanbyggda till långsmala husrader. Enligt 1697 års karta och husförteckning fanns det på fastighetens norra del ett hus av trä vid Mellangatan, ett närmast öde stenhus vid S:t Hansgatan på den södra delen, ett stenhus som motsvarar valvhuset över S:t Hansgatan. På dessa murar uppfördes innan 1751 en "ansenlig stenbyggnad" av borgmästare Lange. Denna ståndsmässiga bostad i tre stenvåningar med flygel vid Rådhusplan-S:t Hansgatan, finns noggrant beskrivet i en besiktning från 1770. På gården till rådhuset fanns vid denna tid diverse byggnader; en bankkammare, bagarstuga, två lider med utkörsportar, ett öppet vagnshus, en packbod, ett stall i sten för 10 hästar, ett fähus i sten för 9 kor, en stallkammare samt en vedbod. Man nämner att den nedre gården var belagd med gatsten. Ekonomibyggnaderna var belägna längs med Mellangatan och sedan ihopbyggda i en vinkel mot öster. Detta gjorde att det mellan dessa byggnader och huvud- och flygelbyggnaderna bildade in nästan inbyggd gård. Visby stad övertog denna fastighet, f.d. Rådhuset 5, 1795 och byggnaden blev rådhus under senare 1800-talet vilket även inrymde telegraf- och telefonstation. På gården mynnade en källa och ett tvätteri, "Tvätt rännan", inrättades vid Mellangatan. Vid mitten av 1960-talet skulle ett kommunalhus inrättas. Fastigheterna Rådhuset 3 och 4 inköptes. Byggnaderna på Rådhuset 4 revs, liksom rådhusets ekonomibyggnader. Valvhuset på Rådhuset 3 byggdes om och även ihop med rådhuset. En ny byggnad med vinkel på betongpelare in på gården uppfördes vid Mellangatan. Innanför muren i nordöst finns en övre gård med trappa till den 3,5m lägre belägna i väst med parkering, där växtligheten koncentreras till rabatter längs östsidan. Byggnader hägnar gården. En portgång leder ut till Mellangatan.
Fastigheten har genom en byggnadskontinuitet sedan medeltiden ett stort kulturhistoriskt värde. Fastigheten har även en kontinuitet när det gäller offentlig förvaltning. Sedan 1700-talet har byggnader på fastigheten använts som rådhus, borgmästarhus och kommunalhus, vilket ger fastigheten ett samhällshistoriskt kontinuitetsvärde. T