Fastighet: S:t Drotten 4
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret angränsar i nordöst till S:t Drottensgatan, i syd till Syskongatan och i väst till S:t Hansgatan. Kvarteret S:t Drotten ligger i utkanten av det som var medeltida Visbys stadskärna. Centralt i kvarteret ligger S:t Drottens ruin, vilken daterats till 1200-1250. Det motsvarar ungefär det medeltida kvarter som till sin huvuddel upptogs av Drottens kyrka och kyrkogård och som antagligen omgavs av en kyrkogårdsmur. Kyrkogården sträckte sig norrut till Polhemsstatyn, där en medeltida grav påträffats, eller eventuellt ännu längre norrut. I den nordöstra delen av kvarteret, mellan S:t Hansgatan och S:t Drottensgatan har registrerats murrester av åtminstone fyra medeltida byggnader. Denna del av kvarteret var alltså bebyggd med stenhus redan under medeltiden.
Vid slutet av 1600-talet fanns en hel del träbebyggelse i de små kvarteren runt ruinen. Denna träbebyggelse utgjordes sannolikt av skiftesverkshus och kompletteras och byggs ut under 1700-talet. Under andra hälften av 1800-talet revs större delen av bebyggelsen för att frilägga ruinen. Norr om ruinen anlades en liten park, där en skulptur av Christoffer Polhem restes, 1911. Det är enbart en fastighet som är bebyggd i kvarteret och som visar på hur ruinerna utnyttjades under flera sekel.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten ligger söder om S:t Drottens ruin och angränsar i väster till S:t Hansgatan och i söder till Syskongatan. Fastigheten utgörs av en gräsmatta mellan trottoar och ruinen.
1697 bestod fastigheten av två tomter. På den västra fanns ett hus av trä och på den södra en ladugård. Under 1700-talet slogs de båda tomterna ihop. I husklassifikationen från 1785 noteras att det på tomten fanns ett trähus, en smedja i sten samt ett brygghus i trä, samtliga byggnader med tegeltak. Ett av dessa trähus skulle möjligen kunna varit samma hus som fanns här under slutet av 1600-talet. På en akvarell från 1850 finns huset med och hade vid denna tiden två våningar med sadeltak, ihopbyggd med en lägre huslänga åt norr. Längs S:t Hansgatan, öster om huset, sträckte sig en hög stenmur med portöppning. Detta skulle möjligen kunna vara den nu rivna kyrkogårdsmuren.
På fotografier från sent 1800-tal ser man att taket på den då reveterade huvudbyggnaden har brutits för att man inrett vinden. Huset hade med största sannolikhet förlängts åt norr och hade åt detta håll en smalare och asymmetrisk gavel eftersom man anpassat huset efter ruinens torn. Fönstren var symmetriskt placerade på fasaden och husets ingång med trappa låg centrerad på långsidan som var placerad i liv med S:t Hansgatan. Utmed Syskongatan gick ett högt plank med träport mellan huvudbyggnad och det hus som antagligen fungerade som smedja. Denna låg på den östra delen av fastigheten med gaveln i liv med gatan. Nedre våningen var putsad och gavelpartiet var täckt med stående brädor. Sadeltaket var täckt med falbrädor. Bebyggelsen revs någon gång i början av 1900-talet. Fastigheten har sedan dess inte varit bebyggd. Den nuvarande gräsbevuxna tomten lämnar sikten fri in emot Drottens kyrkoruin.