Fastighet: S:t Hans 3
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret ligger nedanför den södra klinten mellan S:t Pers gränd, Hästgatan, S:t Hansgatan, S:t Hansplan och Trappgränd.
Under 1000-talets slut byggdes här en stenkyrka, Allhelgonakyrkan, vilken kan ha varit Visbys första kyrka. Under 1200-talet uppfördes församlingskyrkorna S:t Hans och S:t Per, som var sammanbyggda. Ruinerna av de sist nämnda finns idag kvar. S:t Pers och S:t Hans kyrkoområde med kyrkogård och övrig bebyggelse utgjorde ett större område som förutom kvarteret S:t Hans inkluderade S:t Per, delar av Berget och Väpnaren samt delar av S:t Hansgatan och S:t Hansplan.
Kvarteret har åtminstone sedan slutet av 1600-talet haft ungefär dagens utbredning. På Schilders karta från 1697 var det uppdelat i fem tomter, med undantag från själva ruinmarken. Tomterna runt ruinerna var bebyggda med trä och stenhus, med tillhörande stall och ladugårdar, samt kål-och trädgårdar. Vid mitten av 1700-talet växer en handelsgård fram i den nordöstra delen av kvarteret, nuvarande S:t Hans 3. Denna har genom det centrala läget bestått fram till idag, dock med varierad inriktning. I nordvästra delen av kvarteret ligger idag S:t Hans café. Det ryms i den byggnad som vid 1700-talets slut beskrivs som stall och unyttjar ruinområdet till servering.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten angränsar i sydväst till ruinerna S:t Per och S:t Hans, i norr till Hästgatan, i väster till S:t Hansplan och i ost till S:t Pers gränd.
Fastigheten utgjorde under medeltiden kyrkoområdet till de två medetida kyrkorna S:t Per och S:t Hans. Murverk från åtminstone två medeltida byggnader finns registrerade och delvis bevarade inom nuvarande bebyggelse.
Enligt Schilders karta och tomtförteckning från 1697 hade fastigheten i stort sett samma utbredning som idag. Tomten sträckte sig dock lite längre söderut. Fastigheten ägdes av en Hindrich Schmidt och omfattade ett trähus, en ladugård, ett stall samt en trädgård. Under 1700-talets mitt utgjorde den östra delen av tomten vice borgmästare Bulls trädgård. Enligt 1785 års husklassifikation omfattade fastigheten en träbyggnad i två våningar med tegeltak, en lada och packhus med tegeltak, ett brygghus i sten med tegeltak, ett stall av trä med tegeltak, en saltbod av trä med tegeltak, ett slakthus av trä med brädtak, en bod vid ladan med tegeltak, en trädgård, en träbyggning med brädtak och en smedja av sten med brädtak. Vid denna tidpunkt har fastigheten sannolikt haft samma utsträckning som idag. Inom den fanns även en brunn med en gammal pump. I olika brandstodsförsäkringar och husesyner från 1800-talet framgår att det inom tomten fanns ett allmänt vattenhämtningsställe. Kartor från mitten av 1800-talet visar att dagens fastighet var uppdelad i två tomter. På 1883 års karta är fastighetens utbredning och bebyggelsestruktur densamma som idag, med undantag av att den hade ytterligare en byggnad som låg i tomtens sydvästra hörn. Denna huvudbyggnad var ett tvåvånigt knuttimrat hus som förstördes vid en brand 1901.
Idag omfattar fastigheten sju byggnader av olika karaktär. Den begränsas i söder och öster av höga träplank, som skyddar den från insyn. Byggnaderna omgärdar och avgränsar en kringbyggd gård från övriga gaturum och ruinområdet. I öster mot S:t Pers gränd kantas tomtgränsen av två magasin. Det norra av dessa, ett kalkstenshus från 1700-talet, är fastighetens högsta byggnad i två våningar med vind. Det mot söder liggande magasinet i skiftesverk är mycket välbevarat från 1800-talets mitt. Intill detta, mot söder, ligger ett litet nybyggt träskjul. I anslutning till det norra magasinet ligger längs Hästgatan en långsträckt låg putsad 1700-talsbyggnad. Mot dess södra fasad in mot gården finns en envånig putsad lagerbyggnad från sent 1950-tal. I väster ligger ytterligare en putsad förrådsbyggnad från tidigt 1900-tal i en våning med vind samt ett envånigt 1700-talshus i sten. Fastigheten används idag mot Hästgatan för affärsverksamhet och de övriga delarna magasinering av arkeologiskt material. Den kringgärdade stora tomten är bevuxen med gräs och har flera träd varav ett stort gammalt valnötsträd.
Fastigheten utgör ett mycket välbevarat exempel på de större handelsgårdar som växte fram i Visby under 1700-och 1800-talet. De väl bevarade byggnaderna, uppförda från mitten av 1700-talet och frammåt, vilka fortfarande präglas av handel och magasinering har ett stort kulturhistoriskt och miljöskapande värde.