Fastighet: S:t Klemens 23
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret S:t Klemens utgör ett i det närmaste liksidigt triangulärt område, med ena spetsen i norr. Kvarteret är beläget i de norra stadsdelarna och avgränsas av Tranhusgatan i väster, S:t Klemensgatan i öster och Smedjegatan i söder. S:t Klemens tillhörde tidigare Norderrotens tredje kvarter, tomterna nr 90-105.
Kvarteret utgörs idag av sammanlagt 19 fastigheter varav 17 har profan bebyggelse. En fastighet utgörs av kyrkoruinen S:t Klemens, medan en tomt är obebyggd. Kvarteret har i huvudsak en sluten karaktär, där boningshusen ligger invid gatan och gårdsrummen leder in mot kyrkoruinen i kvarterets mitt samt avgränsas av höga plank och murar ut mot gatan. Storleken på tomterna varierar och kvarterets hela sydöstra spets utgörs av radhusfastigheterna från mitten av 1970-talet. Kvarterets södra del domineras av karaktären av köpmannagård och i den västra delen bedrivs sedan 1980-talet en relativt stor hotellverksamhet. Undantaget den moderna radhusbebyggelsen och en tegelbyggnad från 1910 så är de flesta bostadshusen i kvarteret från 1700-talets andra hälft eller 1800-talets första. Alla kvarterets huvudbyggnader är putsade förutom ett av skiftesverkshusen på S:t Klemens 1, som är klätt med träpanel. Samtliga boningshus har genomgått mer eller mindre omfattande om- och tillbyggnader under århundradens lopp, vilket haft till följd att byggnaderna har en bred variation i utförande. Detta upplevs som en del av områdets naturliga karaktär.
Under medeltiden var kvarteret delvis bebyggt. Schilders karta från 1696-97 visar att endast området söder om ruinen var utlagd till tomtmark samt bebyggd vid den tiden. Medeltida lämningar återfinns på flera platser inom kvarterets gränser. Förutom medeltida kulturlager har här även påträffats arkeologiska lämningar av S:t Klemens kyrkogård samt diverse murverk, sannolikt efter byggnader. Bostadshuset på S:t Klemens 20 har medeltida delar och byggnaden på S:t Klemens 24 har en medeltida källare. I kvarterets östra del, på markområdet som idag hyser radhusbebyggelse, fann man på 1970-talet en gjutplats för en kyrkklocka, sannolikt från medeltiden.
Troligtvis bebyggdes kvarteret i sin helhet under 1700-talets första hälft då stadens befolkning ökade stort. I husklassifikation från år 1785 noteras alla fastigheter vara bebyggda. Klassifikationen tar upp samtliga tomter som finns utmärkta på 1883 års karta, dock har då vissa tomter i praktiken slagits ihop, men har kvar sina enskilda numreringar. Gentemot kartan från 1883 visar den från 1912 inga större förändringar. År 1925 fastställdes sträckningen för nuvarande S:t Klemens 1, 2 och 10 i kvarterets norra spets då de tidigare tomterna lades om. Kvarterets östra del, dagens samfällda mark invid ruinen och radhusfastigheterna 12-16, utgjorde under 1900-talet fram till 1970-talet en enda tomtenhet med bakgårdskaraktär. Den nuvarande tomtindelningen med radhusbebyggelse bildades kring 1977-79. Fastigheterna S:t Klemens 17-19 i kvarterets sydöstra del ingick tillsammans med nr 20 tidigare i en stor köpmannagård. Tomterna S:t Klemens 23 och 24 bildades 1983 genom en tomtdelning där fastigheterna sannolikt gick tillbaka till en tidigare gränsdragning.
Fastighetsbeskrivning:
S:t Klemens 23 är en fastighet med oregelbunden form, belägen i kvarterets västra del invid Tranhusgatan. Fastigheten sträcker sig från gatan i väst in till kyrkoruinen i kvarterets mitt. Fastigheten bildades år 1983 vid en tomtdelning då före detta S:t Klemens 7 delades till S:t Klemens 23 och 24. Fastigheten är en av kvarterets tidigast bebyggda. På 1700-talet benämndes fastigheten Norderroten III:97. Fastigheten var då större och innefattade även stenhuset med medeltida murrester, på nuvarande S:t Klemens 24. I husklassifikationen från år 1785 noteras bebyggelse i form av ett stenhus, ett brygghus, en bod samt ett stall. Från 1860-talet höjdes gatans status. Sannolikt är, att tomterna 97 och 98 slogs ihop under denna period. Fastigheten är en del av en mindre borgargård från den tiden, med dess uthusbebyggelse delvis bevarad i ombyggt skick.
Dagens bebyggelse är placerad utmed gatan i väst. Ett skiftesverkshus, som uppskattningsvis är från 1800-talet, är placerad med gaveln invid gatan, i tomtens norra del. Byggnaden kan vara identiskt med ett tidigare stall på samma plats. I tomtens södra del finns en låg byggnad placerad med långsidan utmed gatan, huset är troligtvis från slutet av 1700-talet. Ut mot gatan avgränsas fastigheten av ett högt plank som löper mellan de bägge byggnaderna. I planket finns en inkörsport. Mot grannfastigheten i norr finns även där ett högt plank. I söder står ett lågt spjälstaket med grind. Gården är gräsbevuxen med gångar av kalkstensflis och markbetongplattor och där växer diverse buskar.
Fastigheten utgör i samverkan med bostadshuset på S:t Klemens 24 ett värdefullt inslag i kvartersbebyggelsen och är ett kulturhistoriskt intressant exempel på stadsdelens äldre bebyggelse med 1700-talsursprung, dock mer präglad av 1800-talets byggnadsskick. Fastigheten har även rums- och miljöskapande värden i gaturummet.