Fastighet: S:t Lars 11
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret S:t Lars ligger i innerstadens centrala delar och har fått sitt namn efter kyrkoruinen, som är placerad i kvarterets mitt. Kvarteret är något oregelbundet till formen och gränsar till S:t Hansgatan i väster, Syskongatan i norr, Nunnegränd i öster samt Stora Torggränd i söder. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde S:t Lars S:t Hansrotens första kvarter med tomt nummer 16 samt S:t Hansrotens andra kvarter med tomt nummer 5-8.
Vid arkeologiska utgrävningar i kvarteret har man funnit rester efter den stenåldersboplats, som troligtvis sträckt sig mellan S:t Hansgatan, S:t Drottensgatan och fram till Stora torget. Under medeltiden upptogs så gott som hela kvarteret av kyrkan S:t Lars och dess kyrkogård. Endast den sydligast delen har haft en stenhusbebyggelse, möjligen åtskild från det kyrkliga området via en gränd i öst-västlig riktning, som i kvarterets sydöstra del åtskiljt två kvarter. I ett tidigt skede kan även det blivande kyrkliga området ha varit bebyggt av stenhus. I slutet av 1500-talet överläts kyrkan och marken till Visby hospital. Under mitten av 1600-talet arrenderades marken runt ruinen ut och exploaterades. Det var stadens fattigare befolkning som byggde sina trähus på de hyrda tomterna. Sedan 1697 har kvarteret haft i huvudsak samma begränsning som i dag.
Vid 1800-talets andra hälft totalförstördes en stor del av bebyggelsen i kvarteret, dels på grund av brand i den sydöstra delen och dels på grund av rivning för att synliggöra S:t Lars ruin. Kvarteret är idag indelat i åtta fastigheter, där en av dessa utgör ruinen efter S:t Lars kyrka. Flera av de övriga fastigheterna är helt obebyggda, medan ytterligare en består av ruinen till ett eller flera sammanbyggda stenhus från medeltiden. På fastigheten S:t Lars 3 lyckades bebyggelse från 1700-1800-talen bevaras intill S:t Lars ruin, trots 1800-talets rivningsvåg. S:t Lars 5, som eldhärjades under 1800-talets slut, fick vid 1900-talets början en bebyggelse i jugend, som idag utgör ett ståtligt inslag vid Stora Torget.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten S:t Lars 3 utgör kvarterets nordöstra hörn, gränsande till Syskongatan i norr och Nunnegränd i öster. Främst har fastigheten befolkats av hantverkare, sjömän och arbetare. Sedan 1900-talets början har den tillhört stat och kommun. Under medeltiden utgjorde fastighetens mark S:t Lars kyrkogård. På 1697 års karta är fastigheten markerad med två tomtnummer som är bebyggda med ett trähus vardera. Enligt 1785 års husklassifikation fanns på den ena tomten ett brygghus och ett stall, medan det på den andra fanns ett trähus och en smedja. Inte förrän 1934 slogs de båda tomterna ihop och fick en gemensam fastighetsbeteckning, men redan under 1800-talet hade tomterna tidvis haft samma ägare. 1936 exproprierade staden en remsa av östra tomtdelen och en stallbyggnad från 1833 revs, marken där denna stått gjordes till allmän plats och nyttjas numera som parkering.
Två byggnader finns på fastigheten idag, där den ena troligen motsvarar ett av trähusen som fanns redan vid slutet av 1600-talet. Det är oklart om den andra byggnaden, som är ett stenhus, uppfördes under 1800-talets första hälft eller om bottenvåningen motsvarar den smedja som nämns 1785. Byggnaderna, som är sammanbyggda med varandra och med S:t Lars ruin, står i fastighetens norra del med gaveln vänd mot Syskongatan. Det nuvarande utseendet fick byggnaderna kring 1800-talets mitt. Av gårdsbebyggelsen kvarstår endast ett mycket litet uthus, som är inklämt mellan byggnaderna och ruinen.
Fastighetens byggnader representerar två av de få som skonades från rivning, då ruinerna i Visby skulle friläggas i början av 1900-talet. Fastigheten har högt kulturhistoriskt och miljöskapande värde och ingår som en del av gaturummet mellan de två kyrkoruinerna S:t Lars och S:t Drotten.