Fastighet: S:t Lars 5
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret S:t Lars ligger i innerstadens centrala delar och har fått sitt namn efter kyrkoruinen, som är placerad i kvarterets mitt. Kvarteret är något oregelbundet till formen och gränsar till S:t Hansgatan i väster, Syskongatan i norr, Nunnegränd i öster samt Stora Torggränd i söder. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde S:t Lars S:t Hansrotens första kvarter med tomt nummer 16 samt S:t Hansrotens andra kvarter med tomt nummer 5-8.
Vid arkeologiska utgrävningar i kvarteret har man funnit rester efter den stenåldersboplats, som troligtvis sträckt sig mellan S:t Hansgatan, S:t Drottensgatan och fram till Stora torget. Under medeltiden upptogs så gott som hela kvarteret av kyrkan S:t Lars och dess kyrkogård. Endast den sydligast delen har haft en stenhusbebyggelse, möjligen åtskild från det kyrkliga området via en gränd i öst-västlig riktning, som i kvarterets sydöstra del åtskiljt två kvarter. I ett tidigt skede kan även det blivande kyrkliga området ha varit bebyggt av stenhus. I slutet av 1500-talet överläts kyrkan och marken till Visby hospital. Under mitten av 1600-talet arrenderades marken runt ruinen ut och exploaterades. Det var stadens fattigare befolkning som byggde sina trähus på de hyrda tomterna. Sedan 1697 har kvarteret haft i huvudsak samma begränsning som i dag.
Vid 1800-talets andra hälft totalförstördes en stor del av bebyggelsen i kvarteret, dels på grund av brand i den sydöstra delen och dels på grund av rivning för att synliggöra S:t Lars ruin. Kvarteret är idag indelat i åtta fastigheter, där en av dessa utgör ruinen efter S:t Lars kyrka. Flera av de övriga fastigheterna är helt obebyggda, medan ytterligare en består av ruinen till ett eller flera sammanbyggda stenhus från medeltiden. På fastigheten S:t Lars 3 lyckades bebyggelse från 1700-1800-talen bevaras intill S:t Lars ruin, trots 1800-talets rivningsvåg. S:t Lars 5, som eldhärjades under 1800-talets slut, fick vid 1900-talets början en bebyggelse i jugend, som idag utgör ett ståtligt inslag vid Stora Torget.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten S:t Lars 5 ligger i kvarterets sydöstra hörn, gränsande till Stora Torggränd i söder och Nunnegränd i öster. Genom århundradena har fastigheten främst befolkats av borgare, handelsmän och ämbetsmän. Ursprungligen utgjorde tomterna S:t Lars 4, 5 och 6 en gemensam fastighet. I slutet av 1500-talet bestod denna större fastighet av den så kallade Wendtska gården, vilken hade ett flertal byggnader med medeltida stomme, delvis sammanbyggda med S:t Lars kyrkoruin. Medeltida lämningar i form av murverk till fem byggnader har påträffats vid arkeologiska undersökningar. På 1697 års karta benämns fastigheten med nummer 171a och var bebyggd med ett stenhus, ett stall och en lada med tillhörande gårdsrum.
Enligt 1785 års husklassifikation fanns på fastigheten en sten- och korsvirkesbyggnad, ett tillbyggt brygghus med kök och kammare samt en bod och drängstuga. Efter en brand 1875 totalförstördes alla byggnader på fastigheten och därefter kom gården att användas som upplagsplats och stallgård fram till 1911. Fastigheten fick sin nuvarande begränsning under 1900-talets början, då både S:t Lars 4 och 6 avstyckats.
1912 uppfördes ett modifierat jugendhus samt ett litet förrådshus på S:t Lars 5. Huvudbyggnaden är placerad i det sydöstra hörnet ut mot Nunnegränd i öster och Stora Torggränd i söder. Förrådshuset ligger i fastighetens sydvästra hörn. Mot söder finns en tegelavtäckt, spritputsad tegelmur med ett rundbågigt grindvalv i kalksten med en dubbel smidesgrind. Mot sydväst finns ett spjälstaket. Mot de angränsande fastigheterna S:t Lars 4 och 6 finns ingen avgränsning, vilket gör att dessa obebyggda tomter blir en del av S:t Lars 5. Den lummiga trädgården är delvis belagd med singel, stenplattor, gatsten och stenhällar.
Fastigheten har i och med de påträffade medeltida delarna och med sin bevarade jugendbebyggelse och gårdsmiljö från 1900-talets början ett högt kulturhistoriskt och miljöskapande värde.